En olycka ...
En olycka kommer sällan ensam heter det och det kan jag verkligen skriva under på. Jag kommer ihåg många år tillbaka då jag hade en gammal rishög till bil som ändå gick hyfsat bra tills man varit inne på besiktningen och fått klart tecken att köra ett år till. Typ två veckor efter rasade hela motorn plus att rosten bet sig in och förstörde karossen både fram och bak och mittemellan.
I fredags när jag åt middag, lax och potatis, så stötte jag på något hårt när jag tuggade men trodde väl att det var något från laxen som inte skulle vara där eller att jag tappade den provisoriska lagning i underkäken. Men inte då, när tungan gjort sitt så kvarstod faktumet att det var en bit av min tand uppe till vänster som fattades. Dj..lar vad det ilade.
Nog kan man bli trött för mindre. Dessutom så är det en krona och i min värld kan jag ju tycka att den ska hålla.
Turligt nog så hade jag en tandläkartid idag, söndag och fick dels min amalgamlagning ersatt men dessutom lagade han också min krona. Men det är ju bara temporärt jag måste ta tag i det när jag kommer hem.
Men tillbaka till liknelsen om bilen. Jag var hos tandläkaren hemma i januari. Tog ett eget initiativ eftersom jag skulle ner hit plus att jag inte varit hon tandis på kanske två år (de hade missat och kalla mig). Allt var bra. Jo jag tackar. Tio månader senare tappar jag alla mina tänder känns det som.
Idag har vi tänt ett av de fyra ljusen samt druckit glögg. Härligt.
Väntar med spänning på den låda som försvarmakten skickar ner tll de utlandboende under jul och nyår. Den ska innehålla både det ena och det andra.
Återkommer med en detaljerad lista över innehållet.
I fredags när jag åt middag, lax och potatis, så stötte jag på något hårt när jag tuggade men trodde väl att det var något från laxen som inte skulle vara där eller att jag tappade den provisoriska lagning i underkäken. Men inte då, när tungan gjort sitt så kvarstod faktumet att det var en bit av min tand uppe till vänster som fattades. Dj..lar vad det ilade.
Nog kan man bli trött för mindre. Dessutom så är det en krona och i min värld kan jag ju tycka att den ska hålla.
Turligt nog så hade jag en tandläkartid idag, söndag och fick dels min amalgamlagning ersatt men dessutom lagade han också min krona. Men det är ju bara temporärt jag måste ta tag i det när jag kommer hem.
Men tillbaka till liknelsen om bilen. Jag var hos tandläkaren hemma i januari. Tog ett eget initiativ eftersom jag skulle ner hit plus att jag inte varit hon tandis på kanske två år (de hade missat och kalla mig). Allt var bra. Jo jag tackar. Tio månader senare tappar jag alla mina tänder känns det som.
Idag har vi tänt ett av de fyra ljusen samt druckit glögg. Härligt.
Väntar med spänning på den låda som försvarmakten skickar ner tll de utlandboende under jul och nyår. Den ska innehålla både det ena och det andra.
Återkommer med en detaljerad lista över innehållet.
Ko och häst
Idag jag tog en promenad i Switzerland forrest. Jag har hittat en liten grusväg som slingrar sig drygt halvvägs upp på bergets utsida. Jag har gått där tre gånger och alla gånger har jag gått en bit längre och har alla gångerna haft som mål att komma ut någonstans. Men än så länge har jag fått ge mig och vänt tillbaka eftersom det är ju så man ska ju orka tillbaka också. Men jag har som mål att ha gå hela vägen innan jag lämnar Tiberias. Ska kanske passa på en dag Calle är hemma så kan jag ringa efter skjuts om jag inte orkar gå tillbaka :)
Det är en väg där jag sällan möter någon även om hjulspår vittnar om att det kör bilar där ibland. Djuren går lite hur som helst i den här skogen och eftersom det är ganska brant så händer det väl olyckor ibland förstår jag.
Kokadaver:
Idag var det ett sto och hennes föl som sprang ner på vägen strax före mig. De travade lugnt på, vände sig om ibland och kollade på mig men hade ingen brådska. Efter en stund kom jag ifatt dom men vågade inte gå förbi på den smala vägen, tänkte att stoet kanske känner sig trängd och sparkar bakut. Så jag gav dom lite försprång och beundrade utsikten ett tag.
Sen vek de av och jag kunde fortsätta.
Det är en väg där jag sällan möter någon även om hjulspår vittnar om att det kör bilar där ibland. Djuren går lite hur som helst i den här skogen och eftersom det är ganska brant så händer det väl olyckor ibland förstår jag.
Kokadaver:
Idag var det ett sto och hennes föl som sprang ner på vägen strax före mig. De travade lugnt på, vände sig om ibland och kollade på mig men hade ingen brådska. Efter en stund kom jag ifatt dom men vågade inte gå förbi på den smala vägen, tänkte att stoet kanske känner sig trängd och sparkar bakut. Så jag gav dom lite försprång och beundrade utsikten ett tag.
Sen vek de av och jag kunde fortsätta.
Julen och sakerna
Hade jag varit hemma nu så hade jag haft fullt upp med att stryka julgardiner, sätta fram adventsstakar oh hänga upp adventsstjärnor. Kanske till och med känna lite stress över allt som ska fram och stå klart på söndagsmorgonen.
Här har jag med mig en adventsljusstake som jag dekorerat med, i brist på mossa, parfymluktande (nästan stinkande) torkade rosenblad. Men det blev faktiskt bra. Snart dags att tända första ljuset!
När vi packade våra lådor inför resan så diskuterade vi om vi skulle ta med vissa julsaker. Kan man ha stakar och tomtar? Stakar har visat sig vara svårt eftersom vi inte har några fönsterbrädor men stjärnor hade varit möjligt. Tomtar, ja kanske men samtidigt känns det väldigt avlägset. Förrutom adventsljusstaken tog jag med fyra tallriksunderlägg i hårdpapp med tomtemotiv som jag köpte på rea på Clas Olssons.
Nere på stan finns det överhuvudtaget inte en enda julpryl som jag sätter i smband med julen. Det är som om någon bestämt att i år hoppar vi över julen. Det finns de som säger att om vi vill hitta lite jul så ska vi åka till Nazaret eller Betlehem. Den förstnämnda ligger i närområdet. Tror jag måste åka dit och se om det stämmer och hur stor plats julen tar i så fall.
Och som sagt, för tusende gången, det är obegripligt att det snart är jul för i trädgården växer en blomma:
Vacker, eller hur?
Här har jag med mig en adventsljusstake som jag dekorerat med, i brist på mossa, parfymluktande (nästan stinkande) torkade rosenblad. Men det blev faktiskt bra. Snart dags att tända första ljuset!
När vi packade våra lådor inför resan så diskuterade vi om vi skulle ta med vissa julsaker. Kan man ha stakar och tomtar? Stakar har visat sig vara svårt eftersom vi inte har några fönsterbrädor men stjärnor hade varit möjligt. Tomtar, ja kanske men samtidigt känns det väldigt avlägset. Förrutom adventsljusstaken tog jag med fyra tallriksunderlägg i hårdpapp med tomtemotiv som jag köpte på rea på Clas Olssons.
Nere på stan finns det överhuvudtaget inte en enda julpryl som jag sätter i smband med julen. Det är som om någon bestämt att i år hoppar vi över julen. Det finns de som säger att om vi vill hitta lite jul så ska vi åka till Nazaret eller Betlehem. Den förstnämnda ligger i närområdet. Tror jag måste åka dit och se om det stämmer och hur stor plats julen tar i så fall.
Och som sagt, för tusende gången, det är obegripligt att det snart är jul för i trädgården växer en blomma:
Vacker, eller hur?
Två beslut
Två beslut blev tagna idag. Dels ringde jag tandläkaren och sa upp makeover´n. Satsar bara på den tand som är i akut behov av fyllnad.
Sen så har jag undersökt möjligheterna till gym och beslutade mig för ett på vägen ner till stan. 3 månader och 1100 kr fattigare. Kastade mig genast på crosstrainaren och sedan maskinerna för armar, ben och rygg. Det var riktigt härligt.
Nej, förresten, tre beslut blev tagna idag. Idag tog jag äntligen steget fullt ut och skaffade läsglasögon. Jag har nog behövt dom ett tag. men jag har lånat Calles när det har varit kris. Men så fick jag en bild framför mig där jag mitt i vintern fullt påpälsad sitter i solsängen huttrandes över en bok eftersom jag bara kan läsa då jag sitter ute i dagsljuset. Men nu är detta hot avvärjt och jag kan kan läsa morgon, middag, kväll, ute som inne och i skum belysning.
Men jag tror det dröjer ett tag tills jag tar med dom till affären. Kanske ska jag ta med dom till restaurangen som jag ska äta på ikväll. Det är alltid bra att slippa gissa vad man beställer.
Sen så har jag undersökt möjligheterna till gym och beslutade mig för ett på vägen ner till stan. 3 månader och 1100 kr fattigare. Kastade mig genast på crosstrainaren och sedan maskinerna för armar, ben och rygg. Det var riktigt härligt.
Nej, förresten, tre beslut blev tagna idag. Idag tog jag äntligen steget fullt ut och skaffade läsglasögon. Jag har nog behövt dom ett tag. men jag har lånat Calles när det har varit kris. Men så fick jag en bild framför mig där jag mitt i vintern fullt påpälsad sitter i solsängen huttrandes över en bok eftersom jag bara kan läsa då jag sitter ute i dagsljuset. Men nu är detta hot avvärjt och jag kan kan läsa morgon, middag, kväll, ute som inne och i skum belysning.
Men jag tror det dröjer ett tag tills jag tar med dom till affären. Kanske ska jag ta med dom till restaurangen som jag ska äta på ikväll. Det är alltid bra att slippa gissa vad man beställer.
Problem
Nog är det väl sjutton också.
Jag köpte med mig en Orbitrek Crosstrainer från Tvshop till Israel. Jag har varit nöjd med den. Hjulet hade kunnat vara tyngre för jag har för länge sedan nått max och för att få ut så mycket svett och kalorier som möjligt av den så står jag 50 minuter på den och ibland känns det länge. Tvn är i detta läge min bästa vän.
Men den har funkat suveränt för mina slitna knän och det är ju skönt att ha nära till sitt gym. Men nu ska jag berätta historien om en Orbitreks liv, leverne och död:
För några månader sedan började den låta en aning när jag använde den, sen blev det lite mera och det lät som om något slog i den. Men trots en del efterforskningar så hittade vi ingen lösning på problemet. Detta ljud blev högre tills en dag då det plötsligt mitt under en träning försvann helt MEN ersattes av ett gnisslande istället. Detta gnisslande har bara ökat så de senaste veckorna har jag arbetat med de gula hörsel"duttarna" på.
De senaste dagarna har även själva ramen börjat röra sig i sidled och detta ledde till att kedjan hoppadei lördags. Calle lagade den snabbt och jag kunde fortsätta men hela maskinen rörde sig så mycket att jag gjorde ett halv varv på stället på ett par minuter bara OCH så hoppade kedjan igen.
Det är bara att inse att det är över, slut och finito med Orbitrek för min del. Nu är det att hitta ett gym som har högsta prioritet. För jag har väldigt svårt att tänka mig fyra månader utan träning där svetten lackar och musklerna får arbeta. Promenader i all ära, men det behövs kombineras med något annat.
Så har jag nog bestämt mig för att bara laga den akuta tanden och strunta i make over. Rätt eller fel? Ingen aning men det får bli mitt beslut.
Jag köpte med mig en Orbitrek Crosstrainer från Tvshop till Israel. Jag har varit nöjd med den. Hjulet hade kunnat vara tyngre för jag har för länge sedan nått max och för att få ut så mycket svett och kalorier som möjligt av den så står jag 50 minuter på den och ibland känns det länge. Tvn är i detta läge min bästa vän.
Men den har funkat suveränt för mina slitna knän och det är ju skönt att ha nära till sitt gym. Men nu ska jag berätta historien om en Orbitreks liv, leverne och död:
För några månader sedan började den låta en aning när jag använde den, sen blev det lite mera och det lät som om något slog i den. Men trots en del efterforskningar så hittade vi ingen lösning på problemet. Detta ljud blev högre tills en dag då det plötsligt mitt under en träning försvann helt MEN ersattes av ett gnisslande istället. Detta gnisslande har bara ökat så de senaste veckorna har jag arbetat med de gula hörsel"duttarna" på.
De senaste dagarna har även själva ramen börjat röra sig i sidled och detta ledde till att kedjan hoppadei lördags. Calle lagade den snabbt och jag kunde fortsätta men hela maskinen rörde sig så mycket att jag gjorde ett halv varv på stället på ett par minuter bara OCH så hoppade kedjan igen.
Det är bara att inse att det är över, slut och finito med Orbitrek för min del. Nu är det att hitta ett gym som har högsta prioritet. För jag har väldigt svårt att tänka mig fyra månader utan träning där svetten lackar och musklerna får arbeta. Promenader i all ära, men det behövs kombineras med något annat.
Så har jag nog bestämt mig för att bara laga den akuta tanden och strunta i make over. Rätt eller fel? Ingen aning men det får bli mitt beslut.
I matvaruaffären
I matvaruaffären säljs det mesta av köttet, kycklingen och köttfärsen över disk. Det finns ett mycket litet utbud som säljs fryst. Det är så lite att det är försumbart. Jag köpte grytbitar en gång frysta men hälften gick bort i senor och fett så det gör jag inte om. Det finns dessutom inget kött som är paketerat och ligger i kyldisk och väntar på att kunden själv ska välja storlek och köttyp och ta med till kassan.
Vid ostdisken är det snarare tvärtom. Inte att det mest sälj fryst ost men det är väldigt populärt att köpa skivad ost färdigpaketerad och likaså riven ost som rivits i affären och lagts i en plastburk och gör man det så behöver man inte stå i kö alls där. Pålägg kan man endera köpa i "påläggsdisken" eller i färdiga förpackningar. Ska man köpa köttfärs, ost i bit och salami över disk så måste man stå i tre köer vid tre olika diskar. Man ska ha gott om tid.
Det finns inget kölappssystem vid köttdisken och detta utspelades sig i förra veckan:
Jag kom fram till köttdisken och framför mig expedierades en man och en äldre kvinna väntade på sin tur. Det tog tid. Kvinnan tittade på mig och sa något. "Sorry, just english", sa jag och då pekade hon på sig själv, på mig , på köttdisken och sen på oliverna och det andra inlagda på lösvikt just bakom oss. Jag förstod att hon vill att jag skulle säga till när det var hennes tur.
Så kom en yngre man och konstaterade mer eller mindre att han var bakom mig i kön och att jag skulle hålla hans plats. Sen gick han vidare och fortsatte att handla. Jag funderade ett tag på om jag skulle hämta honom när det var hans tur men kom fram till att det inte kunde vara mitt jobb, eller?
En yngre kvinna kom och undrade om jag var sist i kön." Nä", sa jag och berättade att det var en man någonstans i butiken som var efter mig. "Ok", sa hon och ställde sig och väntade.
Så var mannen klar och jag klappade lätt den äldre kvinnan på axeln just som hon äntligen hade bestämt sig för vilka oliver hon skulle välja.
Plötsligt var det min tur och precis när jag var klar kom den yngre mannen inseglande på idealtid. Den yngre kvinnan hade för ett kort ögonblick glömt bort att det var en lika ung man före henne i kön men hon drog sig snabbt tillbaka när hon insåg sitt misstag.
Ja just då kändes det lätt men nog skulle det vara ännu lättare om det fanns kölappar? Och eftersom vi blivit varnade för folk som tränger sig före (och har också upplevt det, framför allt i kassorna) så kan jag aldrig känna mig helt avslappnad i det israeliska kösystemet.
Något annat som skulle vara förnämligt om det fanns är en "nästa kund" skylt i kassan. Som det fungerar nu så matar nästa kund på med sina saker på tok för tidigt och det kan vara svårt för kassörskan att veta när det är dags att stoppa. Man måste hela tiden hålla ögonen öppna. "Bygg inte berg av varorna" är en underskattad regel.
Har beslutsångest på hög nivå när det gäller mina tänder. Eftersom man numera får 50% i ersättning för tandläkarjobb över 3000 kr så vet det gudarna om min makeover egentligen lönar sig ekonomiskt. Jag har fått prisuppgifter från min tandläkare hemma men det är ju hur svårt som helst att jämföra eftersom min tandläkare inte sett min mun och gett ett kostnadsförslag.
Det blir väl förmodligen så att jag inte uppsöker tandläkaren hemma för detta utan kommer att vänta tills nästa plomb ramlar ut och först då gör en makeover´n, kanske.
SUCK!
Vid ostdisken är det snarare tvärtom. Inte att det mest sälj fryst ost men det är väldigt populärt att köpa skivad ost färdigpaketerad och likaså riven ost som rivits i affären och lagts i en plastburk och gör man det så behöver man inte stå i kö alls där. Pålägg kan man endera köpa i "påläggsdisken" eller i färdiga förpackningar. Ska man köpa köttfärs, ost i bit och salami över disk så måste man stå i tre köer vid tre olika diskar. Man ska ha gott om tid.
Det finns inget kölappssystem vid köttdisken och detta utspelades sig i förra veckan:
Jag kom fram till köttdisken och framför mig expedierades en man och en äldre kvinna väntade på sin tur. Det tog tid. Kvinnan tittade på mig och sa något. "Sorry, just english", sa jag och då pekade hon på sig själv, på mig , på köttdisken och sen på oliverna och det andra inlagda på lösvikt just bakom oss. Jag förstod att hon vill att jag skulle säga till när det var hennes tur.
Så kom en yngre man och konstaterade mer eller mindre att han var bakom mig i kön och att jag skulle hålla hans plats. Sen gick han vidare och fortsatte att handla. Jag funderade ett tag på om jag skulle hämta honom när det var hans tur men kom fram till att det inte kunde vara mitt jobb, eller?
En yngre kvinna kom och undrade om jag var sist i kön." Nä", sa jag och berättade att det var en man någonstans i butiken som var efter mig. "Ok", sa hon och ställde sig och väntade.
Så var mannen klar och jag klappade lätt den äldre kvinnan på axeln just som hon äntligen hade bestämt sig för vilka oliver hon skulle välja.
Plötsligt var det min tur och precis när jag var klar kom den yngre mannen inseglande på idealtid. Den yngre kvinnan hade för ett kort ögonblick glömt bort att det var en lika ung man före henne i kön men hon drog sig snabbt tillbaka när hon insåg sitt misstag.
Ja just då kändes det lätt men nog skulle det vara ännu lättare om det fanns kölappar? Och eftersom vi blivit varnade för folk som tränger sig före (och har också upplevt det, framför allt i kassorna) så kan jag aldrig känna mig helt avslappnad i det israeliska kösystemet.
Något annat som skulle vara förnämligt om det fanns är en "nästa kund" skylt i kassan. Som det fungerar nu så matar nästa kund på med sina saker på tok för tidigt och det kan vara svårt för kassörskan att veta när det är dags att stoppa. Man måste hela tiden hålla ögonen öppna. "Bygg inte berg av varorna" är en underskattad regel.
Har beslutsångest på hög nivå när det gäller mina tänder. Eftersom man numera får 50% i ersättning för tandläkarjobb över 3000 kr så vet det gudarna om min makeover egentligen lönar sig ekonomiskt. Jag har fått prisuppgifter från min tandläkare hemma men det är ju hur svårt som helst att jämföra eftersom min tandläkare inte sett min mun och gett ett kostnadsförslag.
Det blir väl förmodligen så att jag inte uppsöker tandläkaren hemma för detta utan kommer att vänta tills nästa plomb ramlar ut och först då gör en makeover´n, kanske.
SUCK!
Idétorka
Nu förstår jag hur författare känner sig som vill/måste prestera en text, men som inte kan. Jag hade fullständigt slut på idéer... tills nu förstås.
Igår använde jag som vanligt tandtråd före kvällsborstningen då plötsligt ska det plopp och något flög ur min mun, landade på golvet och rullade iväg en bit. Hann tänkte en massa fula ord och dollarsedlarna flög förbi i en farlig fart medans jag med tungan kände mig försiktigt omkring i munnen och så småningom hamnade i det djupa, avgrundsliknande hål som blir efter det att en stor amalgamplomb stutsat ut.
Sökte hjälp via mejl bland medföljande om de hade en aning om vilken tandläkare som gäller (helst en som pratar engelska). Snabbt fick jag två separata svar med samma namn och jag ringde. Jag fick komma klockan 17.00 Alltså, det är ju söndag men i Israel är det typ, måndag.
Han pratade mycket bra engelska och hade studerat till tandläkare i Lettland (nästan hemma!). Hade en mycket liten mottagning mycket centralt. Han röntgade och berättade allt som var värt att veta angående mina tänder eller rättare sagt mina lagningar. Jag fick också hålla en spegel så att jag själv kunde titta när han berättade. Det påminde mig lite om när jag gick i ettan och vi hade med en spegel hemifrån för att titta på tungan och munnen när vi skulle uttala de svåra ljuden.
Jag hade otroligt många hål under en period av kanske 12 år. Det är de lagningarna som nu börjar ge vika och ramla ur munnen och ner på golvet.
Så efter en del beräkningar och berättande om karies som letat sig in mellan lagning och tand så kom han fram till att det fanns sju ställen som han ville göra något åt. Två, däribland den plomb jag tappat, är stora arbeten. De andra fem är mindre och så var det polering och kanske annat också. Rena makeover´n i munnen alltså.
Materialet han kommer att använda har jag inte namnet på men det är framtaget i Italien och man bygger upp tanden med materialet och det är vitt!!!!!
Äntligen kommer jag att slippa en del av mina fula amalgamsvarta tänder.
Kostnaden då? Ja det är ju inte lätt att veta vad detta skulle kosta hemma men i regel är arbetskraften mycket billigare här. Och eftersom jag inte har koll på materialet och vad det kan kosta hemma, om det finns överhuvudtaget, så är det svårt att jämföra. Men jag vet att sätta in kronor kostar en hel del. I alla fall vill han ha ca 6000 kr i svenska pengar för detta arbete.
Om någon är tandläkare av er som läser detta kan ni väl skriva en rad. Jag ska tillbaka den 30 nov för första ingreppet. Den 23 december kommer min mun att vara som ny. Kanske sätter jag in en bild före - efter.
Go´kväll!
Igår använde jag som vanligt tandtråd före kvällsborstningen då plötsligt ska det plopp och något flög ur min mun, landade på golvet och rullade iväg en bit. Hann tänkte en massa fula ord och dollarsedlarna flög förbi i en farlig fart medans jag med tungan kände mig försiktigt omkring i munnen och så småningom hamnade i det djupa, avgrundsliknande hål som blir efter det att en stor amalgamplomb stutsat ut.
Sökte hjälp via mejl bland medföljande om de hade en aning om vilken tandläkare som gäller (helst en som pratar engelska). Snabbt fick jag två separata svar med samma namn och jag ringde. Jag fick komma klockan 17.00 Alltså, det är ju söndag men i Israel är det typ, måndag.
Han pratade mycket bra engelska och hade studerat till tandläkare i Lettland (nästan hemma!). Hade en mycket liten mottagning mycket centralt. Han röntgade och berättade allt som var värt att veta angående mina tänder eller rättare sagt mina lagningar. Jag fick också hålla en spegel så att jag själv kunde titta när han berättade. Det påminde mig lite om när jag gick i ettan och vi hade med en spegel hemifrån för att titta på tungan och munnen när vi skulle uttala de svåra ljuden.
Jag hade otroligt många hål under en period av kanske 12 år. Det är de lagningarna som nu börjar ge vika och ramla ur munnen och ner på golvet.
Så efter en del beräkningar och berättande om karies som letat sig in mellan lagning och tand så kom han fram till att det fanns sju ställen som han ville göra något åt. Två, däribland den plomb jag tappat, är stora arbeten. De andra fem är mindre och så var det polering och kanske annat också. Rena makeover´n i munnen alltså.
Materialet han kommer att använda har jag inte namnet på men det är framtaget i Italien och man bygger upp tanden med materialet och det är vitt!!!!!
Äntligen kommer jag att slippa en del av mina fula amalgamsvarta tänder.
Kostnaden då? Ja det är ju inte lätt att veta vad detta skulle kosta hemma men i regel är arbetskraften mycket billigare här. Och eftersom jag inte har koll på materialet och vad det kan kosta hemma, om det finns överhuvudtaget, så är det svårt att jämföra. Men jag vet att sätta in kronor kostar en hel del. I alla fall vill han ha ca 6000 kr i svenska pengar för detta arbete.
Om någon är tandläkare av er som läser detta kan ni väl skriva en rad. Jag ska tillbaka den 30 nov för första ingreppet. Den 23 december kommer min mun att vara som ny. Kanske sätter jag in en bild före - efter.
Go´kväll!
Snart advent...
Jag ligger ute i solen.och läser, tar tillvara de få timmar solen letar sig in på vår tomt. Redan vid tolv-halv ettiden försvinner solen bakom hustaket.
Benjaminfikusen som vi har som häck mellan oss och grannen tappar sina blad.
Det är 22 grader inne på kvällen och jag fryser.
Täcket är instoppat i påslakanet.
Igår tog jag på mig svarta långbyxor och konstaterar att jdet var första gången på sju månader som jag hade långa långbyxor.på mig. Jag konstaterade också att jag måste nog köpa mera vinterkläder.
I fredags hade jag läderstövlar och skinnjacka. Och det är typ 18-20 grader ute!!!
Här säljs det och bärs fodrade vinterstövlar. Hemma hade man blivit uttittad, här blir man uttittad om man kommer i sandaler och kortbyxor!
Det är idag tre veckor kvar till första advent och jag måste httta ljus till adventsstaken. Kanske blir det en resa till Ikea.
Ligger med kameran i högsa hugg för att få en Paparazzibild på de faraokatter som ibland kommer förbi. Men de är lite skygga. En dag prasslade det till och en mamma och fyra ungar gick förbi. Tyvärr var kameran utom räckhålll, såklart.
Senare idag ska vi ge oss ut på jakt efter sill. Abbas sillburkar, tre olika inläggningar, finns i ett par affärer en bit utanför vår stad. Sill, potatis, kanske en snaps! Mmmm.
Har jag berättat att våra grannar är fransmän och storrökare? Att de är storrökare känns på lukten. Cigarettröken ligger ibland tät över terassen. Att de är fransmän hörs när de korkar upp en vinflaska till lunch. Nä, skämt åsido så har vi varit hemma hos dem en gång och lärt oss allt detta.
Förra fredagen var det inbrott hos en av FN familjerna. Pengar och smycken blev stulna medans datorer, tv och passen lämnades kvar. De hade larm och det tjöt men grannen bedömde det som att det inte var någon idé att ringa polisen eftersom det ändå skulle ta så lång tid och tjuvarna skulle vara borta när polisen kom!
Vi bor ju inte i världens mest inbrottssäkra lägenhet så visst finns tanken på att det kan hända oss också.
Vi har nu vidtagit vissa åtgärder när det gäller kontanter, smycken och bilnycklar. Men det gäller ju att hitta sakerna också när man behöver dom.
Benjaminfikusen som vi har som häck mellan oss och grannen tappar sina blad.
Det är 22 grader inne på kvällen och jag fryser.
Täcket är instoppat i påslakanet.
Igår tog jag på mig svarta långbyxor och konstaterar att jdet var första gången på sju månader som jag hade långa långbyxor.på mig. Jag konstaterade också att jag måste nog köpa mera vinterkläder.
I fredags hade jag läderstövlar och skinnjacka. Och det är typ 18-20 grader ute!!!
Här säljs det och bärs fodrade vinterstövlar. Hemma hade man blivit uttittad, här blir man uttittad om man kommer i sandaler och kortbyxor!
Det är idag tre veckor kvar till första advent och jag måste httta ljus till adventsstaken. Kanske blir det en resa till Ikea.
Ligger med kameran i högsa hugg för att få en Paparazzibild på de faraokatter som ibland kommer förbi. Men de är lite skygga. En dag prasslade det till och en mamma och fyra ungar gick förbi. Tyvärr var kameran utom räckhålll, såklart.
Senare idag ska vi ge oss ut på jakt efter sill. Abbas sillburkar, tre olika inläggningar, finns i ett par affärer en bit utanför vår stad. Sill, potatis, kanske en snaps! Mmmm.
Har jag berättat att våra grannar är fransmän och storrökare? Att de är storrökare känns på lukten. Cigarettröken ligger ibland tät över terassen. Att de är fransmän hörs när de korkar upp en vinflaska till lunch. Nä, skämt åsido så har vi varit hemma hos dem en gång och lärt oss allt detta.
Förra fredagen var det inbrott hos en av FN familjerna. Pengar och smycken blev stulna medans datorer, tv och passen lämnades kvar. De hade larm och det tjöt men grannen bedömde det som att det inte var någon idé att ringa polisen eftersom det ändå skulle ta så lång tid och tjuvarna skulle vara borta när polisen kom!
Vi bor ju inte i världens mest inbrottssäkra lägenhet så visst finns tanken på att det kan hända oss också.
Vi har nu vidtagit vissa åtgärder när det gäller kontanter, smycken och bilnycklar. Men det gäller ju att hitta sakerna också när man behöver dom.
Främmande igen!
Nu har vi haft främmande igen och det är lika roligt som alltid.
Vi hann med en mängd saker bla:
bad och gyttjeinpackning i Döda havet. Snyggt va?
Huden känns otroligt len efter ett dopp, Men det går snabbt över när man torkar och saltet ligger i ett tjockt lager i huden.
Nytt för Calle och mig var besöket i Betlehem, Jesus födelseplats. Där hade man byggt en kyrka (som oftast på platser som har med Jesus liv och leverne att göra) över det ställe som sägs vara platsen.. Vi hade privat guide som visade oss runt i kyrkan.
Besöket i Betlehem började och slutade i en souvernirbutik. Efter en del funderande köpte vi en krubbe gjord av olivträd.
Här ska jag precis gå in genom Ödmjukhetens port. De gjorde, en gång för länge sedan, porten så liten att det skulle vara omöjligt för tjuvar att komma in med häst och vagn.
Annars så har regnvädret dragit bort och det är nu sol och ca 28 grader på dagen.
Vi hann med en mängd saker bla:
bad och gyttjeinpackning i Döda havet. Snyggt va?
Huden känns otroligt len efter ett dopp, Men det går snabbt över när man torkar och saltet ligger i ett tjockt lager i huden.
Nytt för Calle och mig var besöket i Betlehem, Jesus födelseplats. Där hade man byggt en kyrka (som oftast på platser som har med Jesus liv och leverne att göra) över det ställe som sägs vara platsen.. Vi hade privat guide som visade oss runt i kyrkan.
Besöket i Betlehem började och slutade i en souvernirbutik. Efter en del funderande köpte vi en krubbe gjord av olivträd.
Här ska jag precis gå in genom Ödmjukhetens port. De gjorde, en gång för länge sedan, porten så liten att det skulle vara omöjligt för tjuvar att komma in med häst och vagn.
Annars så har regnvädret dragit bort och det är nu sol och ca 28 grader på dagen.
