Sista
Hemma och på ett konstigt sätt känns det som om Israel bara har varit en dröm.
Lägenheten känns lite liten. Kan bero på att den är det eller att vi är van med stooora ytor. Hittar inte riktigt i skåpen och fick leta länge efter toalettrengöringssakerna.
Men visst är det skönt med en varm lägenhet och varmvattnet som alltid finns hur mycket man än spolar.
Var och handlade med självscanning och det var ju helt underbar. Men oj vad dyr paprikan var och äpplena och gurkan!
Ska nog festa på fläskfilé i helgen.
Innan jag for till Israel var det någon som frågade vad jag skule göra hela dagarna där nere och jag svarade att jag skull skriva en bok. Varför jag sa så vet jag inte riktigt eftersom det nog aldrig var aktuellt. Men på något sätt känns det nästan som om jag har gjort det när jag läser igenom min blogg. Undra om man kan på något sätt få den inbunden?
Som avslutning kommer den här bilden som är tagen i Egypten och det berg som sticker upp till höger är Sinai. Det tror man tror åtminstonde Sinai var det berg där Moses mottog tio guds budord.

Tack alla som läst min blogg. Jag har haft jättekul när jag skrivit och kommer på mig själv med att tänka bloggtankar (foto och tema för inlägg) allt som oftast.
Nu ska jag dra mig tillbaka och kanske läsa andras bloggar.
Vi ses!
Trött
När vi kommit igenom den första säkerhetskontrollen med tusen frågor, som idag bara innehöll tio, så skulle väskorna checkas in. Min vägde 32 kg! och Calles 35!! Och då vägdes inte gitarren som skulle skickas också.
De började mumla något men Calle lämnade fram sitt guldkort på SAS och sen blev det inget mera snack. Slapp övervikten. Yes!
Hämtade ut väskorna i Stockholm och skulle droppa de i inrikeshallen. La först upp min väska och då sa mannen bakom disken: Oj.oj. Trodde han var rädd för övervikten men det visade sig att under det år vi varit borta hade en ny regel börjat gälla. Nämligen att en väska inte får väga över 32 kg med tanke på de som arbetar med transporten till och från planen.
Och nu kommer det konstiga - min väska vägde 34kg i Stockholm!
Mannen sa att han kunde se mellan fingrarna men att han skulle kunna bli avskedad för detta. Han skrev 32 kg på lappen kring handtaget och så la Calle upp sin väska och den vägde ju ännu mera som ni vet. Mannen blev blek och sa att han inte kunde godkända detta men hade en lösning på lut. Det fanns nämligen papplådor att få så vi la över lite från våra väskor och simsalabim så hade vi tre kollin och inte längre för tunga väskor (gitarren togs som handbagage denna gång). Det kändes nästan som farbror Frej var framme. Och övervikten var det ingen som brydde sig om den här gången heller.
Hemma i Umeå. Ja, vad mer ska jag säga. Höll på att frysa ihjäl när vi väntade på taxin.
En enda stor röra hemma med väskor som ska plockas ur.
Men trevligt med tv på svenska eller åtminstonde svensk text.
Posthögen var stor men den håller på att bearbetas som bäst.
Nu ska jag snart knoppa in.
Hallo
Sitter pa loungen pa Rigas flygplats och vantar pa flyget till Stockholm. I tv i bakgrunden pratar CNN om Israel. Kanns avlagset.
Snon dalar ner fran en gra himmel och det finns inga a,a och o har!
Forstar ni vad jag skrivit overhuvudtaget. Hittar inte ens fragetecknet.
Hemma om 5 timmar.
Sex...
Det är så gott som färdigpackat. Det blev fulla väskor för oss båda.
Jag ska torka av golvet i kök och vardagsrum sen är det klart. Ska försöka sova ett par timmar innan vi åker.
Elräkningen är betald och jag har kramat både landlorden och fransyskan med alla cigaretterna.
Vi tog en sista promenad förrut. Gick upp till det nya svenska paret och gav dem våra telefonkort. Försökte njuta av utsikten en sista gång. Jag vet inte om jag har fattat det här med att vi åker hem. Känns overkligt och konstigt.
Imorgon den här tiden är vi hemma.
Kvinnor kan

Slurp!
Kanske ger jag mig på "Bailey´sen" också.
Funderat på det där om att var sak har sin tid. I somras gick vi tre svenska tjejer morgonpromenader. Det var varmt och det var jobbigt att gå uppför den branta backen. Men det var också otroligt roligt och stimulerande. Mycket prat och skratt.
Så åkte den ena tjejen hem och vi var två som gick. Fortfarande roligt och stimulerande men en annan väg. Så åkte hon också hem och kvar var lilla jag, fortsatte att gå promenader men en annan tid och ensam. Har absolut inget emot ensamheten men visst är det roligt med sällskap.
Var sak har sin tid. Jag har haft ett fantastiskt år i Israel. Jag har träffat nya människor, besökt nya länder och druckit nya viner. Jag har haft en möjlighet att vara ledig från jobbet (förstå mig rätt nu) och jag har verkligen njutit av att vara ledig. Jag har inte skämts en sekund när jag berättar för folk vad jag gör på dagarna.
Var sak har sin tid. När vi kommer hem är det Calles tur att njuta. Han är ledig ungefär fem månader. Sen får vi se vad försvarsmakten har i beredskap åt honom.
Var sak har sin tid. Nu ser jag fram emot att komma hem och träffa vänner, släkt och så småningom börja jobba.
Förresten så fyller Rikard 20 idag. Förra året när han fyllde 19 låg jag i sängen på morgonen och tänkte på just det faktum att han fyllde år. Då kändes det som om han nyss var liten kille och sprang omkring med blöjor och ropade Doscha, Doscha (=Oskar) till sin lillebror.
Var sak har sin tid. Så är det.
Näst sista dagen
Har nu packad resväskan och det var precis som jag befarade men inte riktigt kunde tro, det ser fullt ut. Till och med kanske lite för full för att vara bra.
Men Calle har visst plats för min morgonrock. Tack!

Imorgon kommer de två svenska tjejerna för att offra sig på de grejor jag inte tar hem och inte vill lämna = så gott som allt i skafferi, kylskåp och städskåp.
Det gäller att planera för de sista måltiderna.
Sista handlingen idag, njöt av det. Inget jag kommer att sakna.
Städningen går sådär måste jag väl säga. Har nu hört att lägenheten tas över av landlordens son med familj och de ska visst inte flytta in förrän i juni. Jag vill ju inte lämna skitig ugn för det men golven lär hinna få det välbekanta "dustet" över sig.
Har fått en fråga om jag ska fortsätta att blogga när jag kommer hem men jag är ganska säker på att jag inte kommer att göra det. Mitt liv efter måndag kommer att vara en väl förseglad hemlighet.
Men kanske kommer jag att fota posthögen, om den är så stor som jag inbillar mig och skriva om hemresan och....
Inrökt
Kvinnan hann med 11 cigaretter på knapt tre timmar. Mannen rökte dock endast tre. Ja, jag räknade. Hänger nu ut mina kläder på vädring.
Mera städning imorgon
Go´natt.
Städning på agendan
Städar köket nu.

Lådorna

Långt in i hörnskåpet

Ännu längre in i det andra hörnskåpet.
Puh!
Ska dricka vin hos grannen ikväll. Host, host = rökhosta
Mount Arbel


Blommor

Hur vackert som helst. Och grönt

Här är dalen som Jesus sägs ha vandrat från Nazareth till Genesarets sjö.
Fortsatte sedan till en gammal ruin som vi tror har varit ett kloster.


Vägen upp
Godmorgon
Idag lyser solen emellanåt. Har varit och köpt en chokladask eftersom vi imorgon är bjudna på ett glas vin hos våra franska grannar. Vi har inte direkt umgåtts flitigt. Vi har varit där en gång tidigare och höll på att bli inrökta. De röker som borstbindare och jag tror de hann avverka en ask var under de två timmar vi var där. Så det blr gasmask på imorgon.
De åker hem i april.
Imorgon ska jag börja med utstädningen. Kommer att ta gästrummen och toaletterna vi inte använder. Dessutom tror jag att jag börjar med kökslådor/skåp också.
Fick en hemstickad halsduk av vår hyresvärdinna.

Den är väldigt mjuk, ska ni veta.
Sista...
...skälvande dagarna, är det nu.
Vi har bara en dator nu för tiden så vi samsas om den så gott det går.
Igår kväll var det coffeevening här i mitt hus. Vi brukar ha coffeemorning varje onsdag förmiddag men i veckan hade vi besök av Angella. Hon har bott här i Tiberias i ett år men har nu flyttat till Jerusalem. Förutom att Angella är en väldigt fin och trevlig person så är hon dessutom hårfrisörska.
Det uppskattas otroligt av oss medföljande. När hon bodde här hade hon ungefär var sjätte vecka hårklippning både för anställda, barn och medföljande.
Nu ville hon gärna träffa och frisera oss och det var ingen som hade synpunkter på det.
Här är gänget:
Och här är Angella med en "kund"
Klockan var närmare halv elva innan alla var klara. Vi hade en mycket trevlig kväll.
I kväll ska vi ut och äta. Vi brukar ha farewell dinner för de/den som åker och ikväll är det visst jag som är huvudpersonen.
Vi ska till en trevlig restaurang med pubmiljö vid dopstället (för er som varit här), Jesus dopställe alltså.
Det lustiga i detta är att killarna som arbetar i staben på stationen ska också ut och äta ikväll. OCH på samma ställe.
Idag har solen lyst hela dagen från en klarblå himmel. Jag har njutit. Tills landlorden kom och skulle klippa gräset.
Första klippet för den här säsongen. Luktade så gott. Det gjorde inget att det dundrade en stund.
Blomprakt



Gravid

Här lapar hon i sig mjölk.
Hon har dålig erfarenhet av människor. Så fort vi kommer för nära fräser hon och backar.
Undrar hur många små liv det finns inne i hennes mage?
Diverse på promenad

Vissa har snödrivor andra skräpdrivor.

Kolla kaktusen, den växer genom taket!

Så här ska en riktig hibiskus se ut. Inte så tråkiga som mina.

Den här luktade jättegott, nästan som doftranka, men det var ett träd.

Citronträdet håller på att få blommor igen. Snacka om att ha en kort återhämtningstid. Det hänger fortfarande citroner i trädet.
Njuter av att det är varmare inne nu för tiden men med värmen kom visst kackerlackan tillbaka. Hittade en i köksskåpet som irrade runt. Är otrolig på att trycka in sig i de minsta av skrymslen.
Kommer ni ihåg ett inlägg jag hade i maj? Här är en bit av det:
Grannen har satt igång med en liten renovering!!!!!!!!!!
Blåste ut det mesta i huset på en dag. Blir intressant att se om det blir klart innan vi åker hem.

Gick förbi där idag och nu ser det ut så här:

Så visst har det hänt lite grann på nio månader. Fasaden och trappan verkar klara och fönsterna är på plats. Men det såg fasligt tomt ut inne. Jag tror det dröjer ett tagl innan det är dags att flytta in.
8 dagar kvar
Måndag igen. Calle blir ersatt imorgon. En ganska fin cermoni säger de men den kommer att vara i Syrien så jag kan inte vara med = svårt att ta sig dit.
I fredags hade vi vårt farewell som bekant. En trevlig tillställning med tal och tårta. Mina fyra tårtor räckte och det blev så gott som en över eftersom det fanns två köpetårtor också. Har mumsat hela helgen.
Mitt tack- och farvältal avlöpte nästan enligt planen. Bara nästan eftersom det är omöjligt att det ska gå helt enligt planen när man inte läser innantill.
Jag fick ett halssmycke med den hebreiska bokstaven I.
Mamma katt är tillbaka. Efter många veckors frånvaro dök hon upp i torsdags. Och vad sjutton, hon är gravid igen. Tänk att hon inte kan skydda sig! Kanske känner hon en viss trygghet här hos oss när "förlossningen" närmar sig.
Vad mera då? Ja, nu har innetempen höjts till 20 grader efter en helt fantastiskt varm helg. Det känns bra att slippa frysa när man stiger upp och sätter sig på toa.
Hoppas på fina sista dagar.
Golan
Åkte en sväng på Golan igår.
28 grader varmt och en ganska kraftig vind men snö på Mount Hermon´s topp.
Många minfält kring vägarna där uppe.
Nu ska jag fara på gymmet.
Vårt Farewell...

Calles

Mitt
Skriver mer imorgon. Har gäster idag.
Klart

Två med jordgubbar emellan och två utan. Hoppas det räcker nu bara.
Glömde säga tidigare att solen skiner från en klarblå himmel och det är nästan 30 grader. HÄRLIGT.
Hektiskt
Måste köpa jordgubbar och lite annat. Mer komplicerat nu utan bil. Calle har tjänstebilen till den 11 mars efter det får jag tigga skjuts av mina vänninor här ner. Svårt vara utan bil och handla i denna stad.
Nåväl, hektiskt är det eftersom jag ska hinna baka fyra tårtor till vårt farewell ikväll. Sen ska de fraktas till stationen och förhoppningsvis inte få ben och försvinna.
Sen får vi besök av ett par från Jerusalem som ska vara med på vårt farewell och samtidigt se lite av omgivningarna här.
Så det är väl dags att sätta igång då.
Morsning!
Farväl del ll
Så är vi utan bil då.
Resan startade halv sju i morse. Gäääääääääsp! Länge sedan jag klev upp halv sex, ska ni veta.
Framme i Ashdod strax före nio. Hämtade upp hyrbilen först och körde sen ner till hamnen.
Det tog tre timmar innan allt var färdigt, bilen lämnad och allt betalt.
Jag satt och väntade i hyrbilen och höll på att gå upp i limningen. Var alldeles för varmt klädd. Sen gick jag fram och tillbaka på parkeringen och mindes hur det var när vi hämtade bilen i april. Det var en fredag = halvdags arbete. Calle försvann in och bort i hamnen och jag och Per (som följde med för att köra hem FN-bilen) väntade, väntade och väntade igen. På den stora parkeringen vid hamnkontoret försvann den ena bilen efter den andra och till slut var det bara FN bilen kvar. Då, efter tre timmar dyker Volvon och Calle upp. Härligt.
Nåväl, det tog lika lång tid idag och Calle var väl inte så imponerad av deras effektivitet.
Sen blir det spännande att se om de kört något med bilen. Naturligvis måste de få köra in den på båten men vi har hört om en man som nollställde trippelmätaren och det visade sig att bilen var körd över tre mil när han hämtade upp den, trist.
Hade jag bar tänkt så hade jag ju kunnat ta med mig en bok. Eller ta en promenad. Var hungrig som sjutton också. Det blev Gyllene Måsen.
På väg hem blev jag så OTROLIGT irriterad på alla de som på motorvägen ligger i vänster körfält och luskör. Knappt de gasar när de kör om. Det innebär att man kör om i höger körfält och många sicksackar mellan höger och vänster. Våga gasa säger jag bara.
Sätter in bilden på bilen igen. Undra när vi kan köra nercabbat nästa gång?
Farväl lilla bilen. Ses i Sverige om tre veckor ungefär.