Sorg

Katten som stod oss nära och sedan blev OP katt


hade kattsnuva. Det visste vi för det var ett himla nysande och snuvan rann och ögat var inflammerat. Vissa dagar åt den dåligt också och den låg mest och vilade.
Tyvärr så hann Carl-Gustav (katten alltså) bara vara på OP:et någon vecka innan han fick feber och dog.
Det känns tråkigt naturligtvis men jag är övertygad om att katten fick en trygg och kärleksfull sista tid, först här med oss och sen med killarna på OP:et.
Katten var en av två katter som förändrade min syn på katter litegrann. Dessutom blev jag inte snuvig av dom. Men jag tycker fortfarande att de är sötast när de är små.
Vila i frid lilla katt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0