Farväl del ll
Så är vi utan bil då.
Resan startade halv sju i morse. Gäääääääääsp! Länge sedan jag klev upp halv sex, ska ni veta.
Framme i Ashdod strax före nio. Hämtade upp hyrbilen först och körde sen ner till hamnen.
Det tog tre timmar innan allt var färdigt, bilen lämnad och allt betalt.
Jag satt och väntade i hyrbilen och höll på att gå upp i limningen. Var alldeles för varmt klädd. Sen gick jag fram och tillbaka på parkeringen och mindes hur det var när vi hämtade bilen i april. Det var en fredag = halvdags arbete. Calle försvann in och bort i hamnen och jag och Per (som följde med för att köra hem FN-bilen) väntade, väntade och väntade igen. På den stora parkeringen vid hamnkontoret försvann den ena bilen efter den andra och till slut var det bara FN bilen kvar. Då, efter tre timmar dyker Volvon och Calle upp. Härligt.
Nåväl, det tog lika lång tid idag och Calle var väl inte så imponerad av deras effektivitet.
Sen blir det spännande att se om de kört något med bilen. Naturligvis måste de få köra in den på båten men vi har hört om en man som nollställde trippelmätaren och det visade sig att bilen var körd över tre mil när han hämtade upp den, trist.
Hade jag bar tänkt så hade jag ju kunnat ta med mig en bok. Eller ta en promenad. Var hungrig som sjutton också. Det blev Gyllene Måsen.
På väg hem blev jag så OTROLIGT irriterad på alla de som på motorvägen ligger i vänster körfält och luskör. Knappt de gasar när de kör om. Det innebär att man kör om i höger körfält och många sicksackar mellan höger och vänster. Våga gasa säger jag bara.
Sätter in bilden på bilen igen. Undra när vi kan köra nercabbat nästa gång?
Farväl lilla bilen. Ses i Sverige om tre veckor ungefär.
