Trött
Halv två steg vi upp i natt.
När vi kommit igenom den första säkerhetskontrollen med tusen frågor, som idag bara innehöll tio, så skulle väskorna checkas in. Min vägde 32 kg! och Calles 35!! Och då vägdes inte gitarren som skulle skickas också.
De började mumla något men Calle lämnade fram sitt guldkort på SAS och sen blev det inget mera snack. Slapp övervikten. Yes!
Hämtade ut väskorna i Stockholm och skulle droppa de i inrikeshallen. La först upp min väska och då sa mannen bakom disken: Oj.oj. Trodde han var rädd för övervikten men det visade sig att under det år vi varit borta hade en ny regel börjat gälla. Nämligen att en väska inte får väga över 32 kg med tanke på de som arbetar med transporten till och från planen.
Och nu kommer det konstiga - min väska vägde 34kg i Stockholm!
Mannen sa att han kunde se mellan fingrarna men att han skulle kunna bli avskedad för detta. Han skrev 32 kg på lappen kring handtaget och så la Calle upp sin väska och den vägde ju ännu mera som ni vet. Mannen blev blek och sa att han inte kunde godkända detta men hade en lösning på lut. Det fanns nämligen papplådor att få så vi la över lite från våra väskor och simsalabim så hade vi tre kollin och inte längre för tunga väskor (gitarren togs som handbagage denna gång). Det kändes nästan som farbror Frej var framme. Och övervikten var det ingen som brydde sig om den här gången heller.
Hemma i Umeå. Ja, vad mer ska jag säga. Höll på att frysa ihjäl när vi väntade på taxin.
En enda stor röra hemma med väskor som ska plockas ur.
Men trevligt med tv på svenska eller åtminstonde svensk text.
Posthögen var stor men den håller på att bearbetas som bäst.
Nu ska jag snart knoppa in.
När vi kommit igenom den första säkerhetskontrollen med tusen frågor, som idag bara innehöll tio, så skulle väskorna checkas in. Min vägde 32 kg! och Calles 35!! Och då vägdes inte gitarren som skulle skickas också.
De började mumla något men Calle lämnade fram sitt guldkort på SAS och sen blev det inget mera snack. Slapp övervikten. Yes!
Hämtade ut väskorna i Stockholm och skulle droppa de i inrikeshallen. La först upp min väska och då sa mannen bakom disken: Oj.oj. Trodde han var rädd för övervikten men det visade sig att under det år vi varit borta hade en ny regel börjat gälla. Nämligen att en väska inte får väga över 32 kg med tanke på de som arbetar med transporten till och från planen.
Och nu kommer det konstiga - min väska vägde 34kg i Stockholm!
Mannen sa att han kunde se mellan fingrarna men att han skulle kunna bli avskedad för detta. Han skrev 32 kg på lappen kring handtaget och så la Calle upp sin väska och den vägde ju ännu mera som ni vet. Mannen blev blek och sa att han inte kunde godkända detta men hade en lösning på lut. Det fanns nämligen papplådor att få så vi la över lite från våra väskor och simsalabim så hade vi tre kollin och inte längre för tunga väskor (gitarren togs som handbagage denna gång). Det kändes nästan som farbror Frej var framme. Och övervikten var det ingen som brydde sig om den här gången heller.
Hemma i Umeå. Ja, vad mer ska jag säga. Höll på att frysa ihjäl när vi väntade på taxin.
En enda stor röra hemma med väskor som ska plockas ur.
Men trevligt med tv på svenska eller åtminstonde svensk text.
Posthögen var stor men den håller på att bearbetas som bäst.
Nu ska jag snart knoppa in.
Kommentarer
Trackback
