Lite av varje
Tiberias centrum ligger drygt 200 meter under havsnivån. Vi bor 5 km från centrum ,uppåt. Bilen får jobba i uppförslutan. Det visar sig på bensinräkningen. Bilen drar betydligt mer här än vad den skulle ha gjort hemma.
Det finns trappor mellan husen som för dig upp eller ner en gata. Så istället för att gå längst med gatan i serpentiner kan man ta trapporna. Ibland måste man gå lite längst med gatan innan man hittar trappan till nästa nivå. Man vinner ju lite tid på att gena men å andra sidan är det väldigt jobbigt att gå uppför.
Det är fyra nivåer ner till den lägenhet vi förmodligen kommer att överta i juli. Det är sju nivåer ner till plastflaskeinsamlingen och den ryska affären som säljer räkor och skinka. Hur många nivåer det är till centrum vågar jag inte ens tänka på. Har pratat om att gå ner någon gång.
Ner kommer man alltid. När vi ska hem från nivå sju har vi över 400 trappsteg att bestiga innan man full i svett kommer hem, kastar sig på vattenflaskan och undrar upprört varför man inte tog bilen.
Det finns en skog, Switserland forrest, som man kan ansluta till ca 150 meter från vårt hus. Det är en trevlig möjlighet till att slippa trafiken och den har en mängd olika vägar att välja på. Jag brukar försöka att gå där mest varje dag och Calle springer där. Det finns gott om fåglar och ödlor och en av tjejerna har sett en orm.
Det är också ett populärt ställe att ha picnic på med en strålande utsikt över sjön och bergen i bakgrunden.
Tyvärr verkar en del strunta i att plocka bort efter sig. 
Man tömmer soporna på gatan två gånger i veckan. Gatan sopas reglbundet. Men det skräp som ligger mellan husen, i trapporna ner till nästa nivå, på grönområden och i skogen verkar ingen vilja ta sig an.
När jag gick i skolan gick vi ut och plockade skräp på byn. Kanske vore det en idé?
Nu har jag kommit på en sak jag saknar från Sverige: De ljusa kvällarna och nätterna. Jag hör ju att ni har vår eller kanske till och med sommar vissa dagar och ibland är det svårt att komma ihåg hur det är. Det var snö när jag åkte. Har tiden verkligen inte stått still?
Tänk att sitta på terassen och läsa långt in på natten! Tänk att sitta på terassen och njuta av ljuset långt in på natten! Tänk att ströva sakta i skogen en sen eftermiddag och känna alla svenska dofter!
Hallå vakna! De varma kvällar är lätträknade och ibland regnar det. Det är myggigt och infravärmen värmer bara huvudet och överkroppen. Fötterna blir till isbitar. Glömde det!
Men ärligt talat så saknar jag ljuset en smula.
