Spouse
Att vara spouse, engelskans ord för make/make, innebär här att man är medföljande till någon som arbetar för FN.
Förr hette vi något annat, mer kvinnligt kommer inte ihåg vad, men så kom det en man som medföljande och namnet byttes ut.
En gång i veckan träffas vi hos varandra, beundrar varandras lägenheter och pratar om allt mellen himmel och jord.
Vi bjuder på fika. En del bullar upp mer än andra. Kanske finns den någon som känner krav på sig att prestera men jag har haft låg profil de två gångerna jag har varit värdinna. Nu senast bjöd jag på våfflor och det var populärt.
Ibland åker någon hem och det är ett bra tillfälle att gå ut och äta tillsammans och ta adjö.
På försommaren var vi 18 spouses här. Nu åker en efter en hem och det verkar inte vara så många nya som kommer så kanske landar vi på 6-7 senare i höst. Det innebär att utbudet av kamrater som man kan umgås med reduceras.
Det är ett mycket speciellt liv. Man knyter kontakter, hittar vänner man tycker om att umgås med, sen åker de hem och någon ny kommer och man börjar lära känna den nya. De allra flesta spouses stannar 6 månader eftersom många av de anställda kommer från tjänstgöring i Libanon och då redan gjort 6 månader av de 12 de ska vara ute. Undantaget är de som kommer från Irland de stannar 18-24 månader och de som är civilanställda på stationen. De kan ha varit här i flera år.
Varje fredagkväll är det öppet hus på stationen och åtminstone en gång i månaden hälsar vi nya män, och ibland kvinnor, välkomna och säger adjö till andra som är på väg hem. Då brukar vi har BBQ och spouses fixar då sallad och efterrätt.
Vi har gjort några utflykter, tvålaffär och marsipanaffär. Många av oss har medlemsskap i poolen och det blir en naturlig mötesplats. Sen har vi ju Friskis & Svettisgympan så klart och i somras var det magdans.
Men ett är nog säkert - jag har nog aldrig läst så många skönlitterära böcker på så kort tid som här nere. Det går nog en bok i veckan ibland fler. Jag hade med mig kanske 8 böcker hemifrån, jag har lånat böcker från de svenska tjejerna här nere och jag har plundrat det lilla bibliotek som finns på stationen. Till jul kommer det visst ett paket hemifrån med bl a böcker och det ser jag fram emot.
Nu något helt annat - igår regnade det!!!!!!!!!!
Ja, faktiskt och jag höll på att missa det. Satt och pratade inne på stationen då någon plötsligt sa att det regnar. Vi var flera som gick ut, regnet hade slutat men det var blött på marken och det luktade REGN. En timme senare fanns det inget spår av regnet, allt hade dunstat. Fast bilen som redan innan var smutsig ser inte klok ut nu. Måste nog tvätta den imorgon.
Förr hette vi något annat, mer kvinnligt kommer inte ihåg vad, men så kom det en man som medföljande och namnet byttes ut.
En gång i veckan träffas vi hos varandra, beundrar varandras lägenheter och pratar om allt mellen himmel och jord.
Vi bjuder på fika. En del bullar upp mer än andra. Kanske finns den någon som känner krav på sig att prestera men jag har haft låg profil de två gångerna jag har varit värdinna. Nu senast bjöd jag på våfflor och det var populärt.
Ibland åker någon hem och det är ett bra tillfälle att gå ut och äta tillsammans och ta adjö.
På försommaren var vi 18 spouses här. Nu åker en efter en hem och det verkar inte vara så många nya som kommer så kanske landar vi på 6-7 senare i höst. Det innebär att utbudet av kamrater som man kan umgås med reduceras.
Det är ett mycket speciellt liv. Man knyter kontakter, hittar vänner man tycker om att umgås med, sen åker de hem och någon ny kommer och man börjar lära känna den nya. De allra flesta spouses stannar 6 månader eftersom många av de anställda kommer från tjänstgöring i Libanon och då redan gjort 6 månader av de 12 de ska vara ute. Undantaget är de som kommer från Irland de stannar 18-24 månader och de som är civilanställda på stationen. De kan ha varit här i flera år.
Varje fredagkväll är det öppet hus på stationen och åtminstone en gång i månaden hälsar vi nya män, och ibland kvinnor, välkomna och säger adjö till andra som är på väg hem. Då brukar vi har BBQ och spouses fixar då sallad och efterrätt.
Vi har gjort några utflykter, tvålaffär och marsipanaffär. Många av oss har medlemsskap i poolen och det blir en naturlig mötesplats. Sen har vi ju Friskis & Svettisgympan så klart och i somras var det magdans.
Men ett är nog säkert - jag har nog aldrig läst så många skönlitterära böcker på så kort tid som här nere. Det går nog en bok i veckan ibland fler. Jag hade med mig kanske 8 böcker hemifrån, jag har lånat böcker från de svenska tjejerna här nere och jag har plundrat det lilla bibliotek som finns på stationen. Till jul kommer det visst ett paket hemifrån med bl a böcker och det ser jag fram emot.
Nu något helt annat - igår regnade det!!!!!!!!!!
Ja, faktiskt och jag höll på att missa det. Satt och pratade inne på stationen då någon plötsligt sa att det regnar. Vi var flera som gick ut, regnet hade slutat men det var blött på marken och det luktade REGN. En timme senare fanns det inget spår av regnet, allt hade dunstat. Fast bilen som redan innan var smutsig ser inte klok ut nu. Måste nog tvätta den imorgon.
Kommentarer
Trackback
