Tjafs
Nu ska jag berätta en LÅÅÅNG historia om TJAFSET med vår lägenhet:
Vi kom på att vi betalar mycket i hyra. Alldeles för mycket eftersom vi betalar internet, tv:n och elen också. Vi vet att det finns nästan lika stora lägenheter (ingen trädgård dock) där man betalar bara lite mer än hälften av det vi betalar och då ingår ALLT.
Pengar är inte allt, jag vet, men lite irriterande är det ju. Och hur värdesätter man en trädgård, en bra bilplats och en bra torkplats för kläderna? 100 dollar i månaden? Mer? Mindre?
Ja, i allafall så gick vi upp till landlorden för att betala hyran den 21, och tanten började tjata om att allt var så dyrt. Vattnet och skatter blablabla. Det var dags för elen att betalas och hon skulle räkna ut det till dagen efter. Sen sa hon att vi inte hade betalt för tv:n och internet. Nä, just det därför att vi aldrig sett tv räkningen och interneträkningen tog mannen i huset hand om när vi hade problem för några veckor sedan.
Då kändes det bara för mycket och vi sa att vi skulle flytta eftersom vi hittat en lägenhet som var billigare. Tanten ville inte tro sina öron - att det fanns billigare lägenheter och började tjata om allt som var dyrt IGEN. Till slut kunde vi avsluta samtalet med att vi skulle så snart det var möjligt berätta vilket datumr vi skulle flytta ut. Ja,ja sa tanten, det finns många som vill flytta in här. Så bra, sa jag.
Dagen efter kom tanten ner med eluträkningen och dagen efter det så gick jag upp med pengar och fick då ett nytt erbjudande angående hyran. Mannen i huset betalar vår tv och internet och vi betalar bara för elen. Dessutom sänker de hyran med 100 dollar.
Ja det var något att samtala om när jag kom ner. Visst det är fortfarande en dyrare hyra än den andra lägenheten men det finns ju som sagt fördelar med den här som är svåra att dollarsätta!
Så vi sov på saken och sen gick vi upp och sa att vi skulle vilja att månadssänkningen gäller från september som vi just hade betalt. Aldrig i livet, sa kvinnan som var ensam hemma. Ni dödar mig, sa hon väldigt teatraliskt och tog strypgrepp om sig själv och åter IGEN tog hon upp allt som var så dyrt.
Vi blev nästan ovänner tycker i alla fall jag som är en försynt svensk.
Ja då flyttar vi, sa Calle och hotade med att rödmärka lägenheten för andra FN anställda. Tanten följde med oss ut på gatan och fram till vår nedgång och var mycket upprörd.
Så kom vi hem och i alla fall jag var alldeles utpumpad. Det gick en halvtimme och sen kom mannen i huset och sa att det var klart att vi inte skulle flytta och att sänkningen gäller från september.
Men puh och pust vad händer? Är hon en förhandlare av värsta sorten som man hela tiden måste ställa ultimatum till och bråka med och bli arg på för att få något? Var det ett spel från hennes sida hela tiden? Araberna i Damaskus ligger i lä för den här kvinnan.
Hon hade lätt kunnat säga: Jag ska tänka på saken, jag ska rådfråga min man osv. Men nej då, hela tiden den hårda vägen.
När vi just hade flyttat in så kom hon och sa att om vi var sjyst mot henne så var hon sjyst mot oss så lite senare gick vi upp med en lista med några önskemål på sånt vi ville ha. Jag bad bl a om en elektrisk visp. Det finns att köpa blev svaret och jag slog det ur hågen efter att ha argumenterat en liten stund. Sen gick det tre minuter och då började hon gräva i skåpet och hittade en visp som jag fick ta med mig ner.
Jag hoppas nu att den här historien följs av ett lugn som inte bedrar. Vi vill verkligen inte ha något mera tjafs nu.
