IngerEbbhagen

Oskar min yngsta son tog körkortet idag. Visst är det bra?  ♥


Ärvde havregryn av Anna som åkte hem i december. Glömde bort dem ett tag men för ett par veckor sedan, när jag försökte få någon ordning i skafferiet dök de upp och jag gick på jakt efter lingon. Den ryska slaktaren hade frusna. Dyra som stryk men väl värd varje shekel.
Kokade sylt och har nu flera morgnar i rad ätit varm gröt i stället för kall yoghurt.
Smakar mums och värmer i kroppen när det bara är 16 grader i rummet.
Calle kokar nyponsoppa och får i sig värme på det sättet.

Nytt  datum för hemfärd är 17 mars.
Vi får väl se...

Jag har sedan en tid  kommit till den punkten i mitt liv i Israel att jag öppet pratar om min hemfärd. När Calle först förde det på tal så satte jag händerna för öronen och sa "lalalalala".
Han vet väl hur jag fungerar så därför gav han inte upp utan tog upp det med jämna mellanrum och det fungerade faktiskt och jag är på väg att bli mentalt förberedd på att komma hem. Ibland när jag är och handlar kan jag tänka:
"Undrar om det här är den sista soyaflaskan jag köper i Israel?"
Eller:
"Kanske behöver jag frosta ur frysen när jag kommer hem!"
Men än är det långt till tankar som:
"Åh, det här är den sista kycklingen jag köper i Israel"
Eller:
"Oj, där står vårt flygplan"

Vår katt som vi adopterade...



får ett nytt hem på tisdag. Då kommer pojkarna som arbetar uppe på OP 52 och hämtar honom. Vi har nu bestämt oss för att det är en hane.
De har till och med redan döpt honom. Han ska få heta Carl-Gustav vilket är mycket fyndigt av dem.
Jag har börjat benämna katten vid detta förnamn och Calle fnyser men innerst inne tror jag att han är lite stolt i alla fall.

Ja, igår var det fredag igen.
Efter två försök att ta oss till en skofabrik så lyckades vi igår:



Det här är skoaffären Naot som säljer alla möjliga skor men mest sandaler av olika typer ändå.

.

Jag var egentligen på jakt efter nya svarta läderstövlar. De hade några varianter men inget som föll mig på läppen.
Så jag åkte hem utan skor, med pengarna i behåll och mätt i magen efter en lunch i glada kvinnors lag.

När jag kom hem skypade jag en timme med en kompis hemma i kalla nord. När jag sen kom ut i köket för att avsluta dammsugningen och kanske torka golvet var det en strid ström med vatten som letat sig ut på köksgolvet och rann vidare ner mot vardagsrumsbordet. AHHHHHH!
Min första tanke var "Inte diskmaskinen!" Följde vattnet med stort intresse och det letade sig in i det lilla rum som vi har alla våra lådor i, innanför köket. Där in till vänster i hörnet rann det vatten ut genom väggen nere vid golvet. Man riktigt såg vattnet komma rinnandes.
Upp till landlorden som hittade felet snabbt och jobbade 1 1/2 timme med problemlösning. Eftersom shabaten börjat så var det ingen idé att ringa efter rörmokare. Men felet avhjälptes och ännu så länge håller hans lagning. Det var en koppling som sprungit läck.
Just där läckaget var hade vi en låda stående och den var ju blöt så klart i botten men annars hade alla våra lådor klarat sig och det var ju en himla tur. Det är viktigt att TV lådan är intakt inför hemfärden.
När jag torkat upp allt vatten så var hinken halvfull och jag så trött att jag struntade i att torka resten av golvet. Dessutom hade vi inget vatten eftersom det var avstängt!
Visst är det bra med klinkersgolv en sån här gång. Ingen större skada skedd.

Idag har det varit en alldeles fantastisk dag. Solen har lyst på en underbart blå himmel. Fåglarna kvittrade i skogen och jag njöt av min promenad. Det var mycket sommar i luften.

Som jag tidigare sagt så har jag nog aldrig läst så mycket på ett år.

Många bra böcker har kommit och gått. Jag vet inte om ni läser och skulle uppskatta en del tips men här kommer det ändå:
Den senaste boken jag slukade var Majgull Axelsson "Is och vatten, vatten och is".  Vansiningt bra
Katarina Mazetti "Mitt liv som pingvin" Lättsam underhållning
Linda Olsson "Sonat till Miriam" Underbar men med  mycket sorg....
Barbara Voors "Islossning" Mera sorg
Elisabeth Rynell "Till Mervas" Mycket läsvärd
Camilla Läckberg "Sjöjungfrun" När kommer fortsättningen?
Gunilla O. Wahlström "Kirre" En tragisk historia om en pojkes uppväxt

Och sen var det 100 styckna till kanske som jag inte har kvar och kommer ihåg namnet på men de var bra de också.

Det är ju så att om man har en riktigt bra bok så vill man ju bara läsa och läsa, samtidigt vet man ju att om jag läser hela tiden så tar boken snart slut. Och det vill man ju inte, så det är en mycket knepig siuation.

Jag har börjat skriva en lista på böcker som jag ska låna när jag kommer hem. Om jag nu får någon tid att läsa mellan allt arbete.

Det är ett sant nöje att handla grönsaker just nu. Jag kan fylla halva kundvagnen och ändå veta att det inte kostar skjortan.
Prisexempel: Paprika alla färger 3,30 skr/kg, gurka, aubergine och tomat 1.65 skr/kg, apelsin 4,20 skr för en säck med kanske 1 1/2 -2 kg, bananer 7,30 skr/ kg.
Kommer att sakna detta.
Vad jag däremot inte kommer att sakna är den dyra köttfärsen, kyckling i alla former och Korsherköttet.
Fläskfilé, oxfilé och goda ostar är några av de saker jag kommer att äta första veckan hemma. Mums!

Här en härlig bild från i somras:

Vi har en ganska rolig katt som vi har adopterat. Den börjar bli lite för närgången faktiskt. Om jag lägger mig på solsängen för att läsa kommer hon (eller är det en han?) och ska mysa, och då är det närkontakt som gäller. Vill helst vara i ansiktet på mig. Dessutom kan den nafsa till helt plötsligt i hakan eller i skinnet på halsen. Aj, det gör ju ont!
Den har börjat leka lite nu och mina fingrar verkar otroligt roliga. Kan ta sats och hoppa mot dom, tyvärr har den ute klorna då. Aj!
Han är alltid först in om man inte ser upp och gör sig ingen brådska ut. Skulle gärna stanna inne med oss om han fick.
Hans syster har dragit (se tidigare inlägg och bild på kattorna) har inte sett henne på en vecka minst.



Klättrar gärna uppför byxbenen för att komma nära inpå och göra oss uppmärksamma på att han finns. Rena döden för byxorna.



Klorna ut och sen är det bara att jobba sig uppför.



Under tröjan gick färden.



Framme.

Var och handlade igår och såg något jag aldrig sett förrut (tror jag).
Man kan köpa färskt bröd, troligen bakat i affären eftersom det inte är paketerat på något vis. Man tar ett bröd, långfranska typ, lägger den i en påse och betalar i kassan. Så långt allt igenkännbart.
På andra sidan kassan står en maskin, inte så stor men med ordentliga sågtänder. En farbror använde den precis när jag kom.
Man stoppar in sitt bröd och sen delar maskinen brödet så man får lagom tjocka skivor att rosta t.ex.
Många gånger svär jag över att inte jag inte har kameran med mig. Detta var ett sånt tillfälle. Fast det vet de sjutton om jag hade halat upp kameran där mitt bland allt folket. Man vill kanske inte visa sin oerfarenhet riktigt så öppet.

Tänkte på en sak idag. Jag tror att jag aldrig någonsin handlat så oerhört lite kläder ett år som jag har gjort detta.
Jag köpte en tunika och ett träningslinne i Damaskus och en tjocktröja till träningen. Mjukisbyxor för att kura i inne och ett par "ulliga" sockar för samma ändamål. That´s it!
Bara ett par sandaler fast staden svämmar över av skoaffärer.
Varför? Ja det beror nog mest på att jag inte hittar speciellt mycket som tilltalar mig men dessutom så hade jag med mig mycket hemifrån och det känns som det har räckt.
Tillbaka hem kommer det att följa med mindre kläder. Jag kommer att lämna en del urtvättat, fläckigt, strumpor där resåren gått ur sig (verkar vara ett problem här) och skor som är slitna.
Har läst om de som bestämmer sig för att under ett år inte köpa något som anses onödigt. De klarar sig med de kläder, skor, möbler osv de har. De köper mat och mediciner, naturligtvis, men är i övrigt väldigt sparsamma.
Det är ett medvetet val för att få upp ögonen för det oerhörda konsumerandet som finns. Men för min del är det nog mera en slump. Kanske (alldeles säkert) kommer jag att fylla upp min garderob när jag kommer hem.

Nu har jag skurat golvet igen. Har jag berättat om vårt golv i vardagsrum, kök och hall? Det är blanka ganska stora fyrkantiga, ljusgrå klinkers. Spegelblanka som en stilla dag på sjön. Det vill säga om de är rena. Och det är just det de sällan är länge.
Framför allt framför diskbänken och köksbordet. Man spiller vatten och så går man i det med inneskor som varit ute (grrr...) och golvet blir alldeles grisigt.
Hemma har jag en mörkbrun plastmatta som sett sina bättre dagar men har vissa fördelar.....
Hon som bodde här innan oss berättade att hon torkade av golvet varje dag. Men det vägrar jag. Aldrig i livet. Men visst blir det minst två gånger i veckan och däremellan tar jag lite med papper på fula fläckar.
Men en sak har jag funderat över. Ibland känns det som om det är bara jag som ser dessa fläckar. Är det så att jag tittar ner oftare än andra?
Det är dessutom vanligt att kvinnor som kommer hit första gången säger något om golvet och städningen. Jag har hitills aldrig fått den kommentaren av en man. Ni får dra en egen slutledning av detta. Jag har ingen kommentar.

En sak är klar, nu ska jag njuta av det rena golvet!

Idag var jag med om något konstigt. Jag var ute och gick, temperaturen var ganska behaglig, kanske 18 eller nåt sånt.
Så pass behaglig att det blev för varmt med fleecejackan så den åkte av. Gick då där i kortärmad t-shirt (som det står norrland på) och plötsligt började det klia på underarmarna. Båda två och samtidigt. Titta på dom och de var  rödflammiga. Jag tolkar det som att jag hade köldeksem. Men hallå, kan det vara riktigt, eller var det värmeutslag? Men så varm var jag inte och så kallt var det verkligen inte.
Det försvann när jag kom hem. Kanske var det en allergisk reaktion på skogen?
Däremot igår hade jag behövt vantar. Mitt på dagen - isande vind.15 plusgrader. Tokigt!

Jag gick förbi tre kvigor som stod på vägen i skogen. Med viss respekt måste jag säga och ni som är uppfödd på bondgård lär väl skratta. Men vad säger att de inte blir irriterad på en som är ute och går?

Ja, nu har det landat tre till raketer i norra Israel och jag håller andan igen. Nu lite närmare oss men ändå en bra bit bort.
Vi damer hade tänkt besöka en skofabrik inte långt från nedslagsplasen på fredag. Men av det blir det inget. Vi har redan skjutit upp resan en gång, förra veckan, då andra raketer droppade ner.

Nackdelen med att inte ha en fläkt kan vara som idag t.ex. när köttfärspajen läckte och spad droppade ner i ugnen och ett moln av matos tumlade ut när jag öppnade luckan. Vi ställde upp ett korsdrag för att få ut det mesta men det biter sig fast. Känner mig nu lite inosad, om man säger så.
Men det var intressant att lägga märke till att så länge vi hade fönstren öppna kändes det varmare inomhus än det  senare kändes  när vi stängde dom.

Besökte en gammal Romarstad, Zippori, i lördags. Det finns gott om Romerska lämningar häromkring. Zippori hör väl
inte till den största och mest välbevarade kanske men nu har vi varit där och kan bocka av det.



Vad det fanns mycket av var mosaik. De flesta riktiga konstverk men naturligtvis var det litet slitet. Mosaiken berättade historier bl a från antiken.



Men det mest imponerande var nog deras vattenreservoar. Vattnet flödade ner från Nazarets berg i en akvedukt, samlades upp och leddes till Zippori genom en reservoar. Reservoaren var 260 meter lång, 8-12 meter hög och rymde 4300 kubikmeter vatten när den var i funktion. Reservoaren var i bruk mellan första och sjunde århundrandet.
"Med akvedukt menade romarna främst en vattenledning som hade till uppgift att förse en stad med dricksvatten från avlägset belägna källor. Vattnet leddes i övertäckta, murade rännor, som vilande på kraftiga valv och ofta i flera våningar byggdes över dalarna."
Ser ni Calle i "dörröppningen"?



Vägen dit var kantad av taggiga kaktussnår.

Efter att ha hållit andan en dag eller två så blev det inget mera av de raketer som sköts in över norra delen av Israel. Vi hoppas det fortsätter vara lugnt på den fronten.
Ett besök på en skofabrik fick skjutas upp och jag packade faktiskt en evakureingsväska för säkerhets skull.

Vi har två kattungar (systrar?) som har mer, eller mindre, bosatt sig på vår gård. De älskar verkligen att ligga i solen.





En modern katt = dataintresserad

Tittade på väderprognosen för kommande 15 dagarna. Ser lovande ut med temperaturer kring 23-25 grader efter mitten av nästa veckan. Kanske kan det krypa in lite värme också.

Planer för framtiden?
Ja, vi ska göra en en längre resa till Kairo, pyramiderna och vi ska kryssa på Nilen.
Vi hoppas kunna besöka Hebron och alldeles säkert besöker vi Jerusalem igen.
Vi ska packa våra lådor inför hemfärden och bilen ska ta båten till Göteborg.
Den 25 mars, tror vi, åker vi hem.

Det är många hemma som undrar hur läget är i Tiberias med tanke på de oroligheter som förekommer i Gaza och jag kan berätta att här är det lungt. Vi märker ingenting av kriget.
Jag läser de svenska tidningarna på nätet och tittar ibland på CNN och BBC för att överhuvudtaget förstå att det pågår något.

Ett ny epok håller på att inträda i mitt liv. Min äldsta pojke är på väg att flytta hemifrån. Han tar hand om vår lägenhet det här året vi är borta men nu har han fått en egen. Nog är det väl katten vad tiden går. Igår nyfödd i morgon utflugen!
Snart är det väl dags för den yngre också.
Men så är det och det är bara att gilla läget och önska lycka till.

...då det var 38 grader ute och nästan lika många grader inne.

Jag minns när jag just hade duschat och höll på att torka mig och plötsligt var jag lika svettig igen.

Jag minns också hur jag gick nerför trapporna för att slänga plastflaskorna och sedan gick uppför samma trappor och svetten slutade nästan aldrig rinna när jag väl var hemma.

Jag minns hur det var olidligt att sitta i solen alltför länge och hur mycket vatten jag drack för att hålla vätskebalansen på en bra nivå.

Eller, var det bara en dröm? Har jag just vaknat upp och allt var en dröm?

I morse var det 14 grader inne och 4 grader ute. Med solen stiger temperaturen ute till ca 17 mitt på dagen men innetemperaturen är mer svårflirtad. Vi har några element men det är som en droppe i den stora öppna ytan kök/vardagsrum/hall. 
Oisolerade hus med otäta fönster är ju inte precis det mest ultimata.
Men alla är i samma sits och det är liten idé att klaga.
Så vi kryper upp i sängen med våra datorer och böcker och slår på AC:n som sprutar värme och dagdrömmer om bättre tider.
Kanske vänder det snart?
Dagarna har iallafall blivit längre. Det ser jag med blotta ögat, jag lovar,

Efter en trevlig nyårshelg (Taba, Egypten) med all inclusive på ett trevligt hotell som har en del av namnet lika med ett känt flygbolag i Skandinavien, är det dags att börja tänka på vardagen igen.
Frukost, lunch och middag, fria drinkar, vin och öl från 11-23. Om man valde det inhemska alternativet, vill säga. Och då fick man en pikant finkelsmak inpå. Inte trevligt alls faktiskt men vi kom på att Rom & Colan var hyfsad.
Det fanns importerad sprit också men då fick man betala ganska mycket eftersom det anses som lyx och beläggs med en rejäl skatt.


En del av hotelkomplexet med de enorma bergen bakom. Jag fick en känsla av att bergen var på väg mot oss.


En av de många olika fördrinkarna på nyårsafton.


Ett av de många borden som buffén stod uppställd på. Många var kockarna också.


Brödbordet


En mycket välpackad bil på väg.

Ja, som sagt, vardagen är här igen och jag tror det är dags att sluta äta söta bakverk och efterrätter efter frukost, lunch och middag. Kanske krävs det en sockeravgiftning.
Men först måste vi nog äta upp chokladasken, Alladin, och Gott & Blandatpåsen som vi har kvar och ............

Det har öppnats en ny supermarket vid ett litet affärscentrum, typ ett Strömpilen, ett par km bort. Ännu så länge är det bara matvaruaffären som har öppnat. Det dröjer nog några veckor till innan de andra affärerna öppnar. De andra affärerna är bl a en skoaffär. Det måste vara Tiberias 150:de skoaffär. Stan fullkomligen svämmar över av skor.

Men nu åter till supermarketen. Jag var där på invigningsdagen men höll på att få ett mindre sammanbrott eftersom det var alldeles för många som hade samma tanke som jag. Kundvagnarna tog slut, trängseln var enorm och köerna till chark/ost/köttdiskarna var hur långa som helst. Hur i hela friden gick det med kösystemet där?
En kvinna paxade min kundvagn medan jag stod i kassakön och väntade tålmodigt på att kassörskan skulle få ordning på alla finesserna i kassan. Både hon och jag fick vänta kan jag säga!

Nåväl, idag tänkte jag prova affären igen utan en massa döskallar. Man måste ju ge den en chans till.
Och nu gick det bättre. Men jag fick vänta flera minuter på min växel eftersom kassörskan måste växla för att få växel. Och sen när jag skulle gå ut genom dörren så står där en man och vill stämpla mitt kvitto. Men var är mitt kvitto då? Ja, inte i min hand eller i väskan i alla fall.
Denna idioti. Detta mycket märkliga system som, än så länge, ingen har kunnat berätta varför de gör. Nu är det inte alls alla affärer som stämplar, tvärtom, jag vet nog bara av två. Men varför? Är det för återbäringen eller är det för att avlöna en stämplare? Man kommer dessutom  inte ut utan kvitto. F-n också
Jag var nog inte så trevlig när jag backade tillbaka min kundvagn för att leta efter kvittot. Först påstod kassörskan att jag fått det men sen tittade hon efter i kassapparaten och där satt det fast vid nästa kunds kvitto.
Puh, jag var fri att gå ut därifrån.

Snälla, om det är någon som stött på detta korkade sätt att handskas med sina kunder och vet VARFÖR, snälla skriv en rad. Så kanske jag kmmer att ha mer tålamod nästa gång jag blir stoppad i dörren.

Nu tror jag inte att jag kommer att bli en storkund hos dem oavsett stämpling eller inte. De hade inget Vasa knäckebröd.

Var ute och gick idag. Så här grönt kan det vara om det får regna lite emellanåt:



I vissa kvarter finns det containrar istället för soptunnor. Kan vara ett paradis för hungriga djur.



Ser ni katten till vänster om mitten?

En något malplacerad dörr kan jag tycka.

Årets tomte....



....pratade flytande "nyazeländska",  men hade vissa problem att uttala de irländska flickormas namn (många bolstäver och så uttalas det helt annorlunda än man tror).
Kvällen var väldigt trevlig och jag känner mig mycket nöjd över hur denna jul blev. En kort efterfest i vår lägenhet fullbordade kalaset.
Idag har vi ätit sill, Janssons och tagit några snapsar. Vad mera kan man begära?

Nu vänder det!
Tänk att vi nu kommit till den delen av året då det vänder. Dagarna blir längre även om det kanske inte märks alldeles med detsamma.Som en jämförelse kan jag berätta att i Umeå går solen upp 9:28 och ner 13:47 Här i Israel är soluppgång 6:37 och nedgång 16.36. Lite skillnad i ljus faktiskt.

Tack för recepten, Ingemar. Vi hart lite Aalborg med oss :)

Nu åker vi till Jerusalem över natten. Regnet hänger i luften och det kommer att regna i Jerusalem. Oj, vad vår bil kommer att bli smutsig.

Här kommer en jul från oss.



Vi har ingen . Kan inte göra någon   



 Men vi dricker   och äter  och



Kanske kommer  ?

Vi hoppas att ni har det  GOD JUL ALLA!