Kosher
Kosher betyder "lämplig" i bemärkelse att födan är tillredd i enlighet med de judiska matlagarna. Det övergripande skälet till att de finns syftar till att skilja människan från djuren. Människan är utrustad med ett intellekt och detta är till för att användas. Människan har ett särskilt ansvar just därför att hon är annorlunda. Människan kan bete sig disciplinerat i förhållande till något så heligt som mat, något man inte kan begära av djuren.
- Bara en del arter är tillåtna (kor, får, höns och fisk) medan andra (svin och skaldjur) är förbjudna. Det är möjligt att de förbjudna djuren har egenskaper som man ville ta avstånd från: rovfåglar är inte kosher, medan andra mer fridsamma fåglar är tillåtna.
- När ett djur slaktas, måste avlivningen ske så smärtfritt som möjligt. Det bör dock spela en roll för oss om vi har sett till att göra djurets smärta så liten som möjligt när vi utarbetade kompromissen att döda för att äta. Därför har Torah exempelvis en lag som förbjuder slakt av en kalv i dess mors närvaro.
- Man får inte blanda kött och mejeriprodukter i en och samma måltid. Också i det här fallet har det att göra med helighet, inte hälsa. När vi köper plastförpackat kött och mjölk i tetrapak har vi glömt var dessa livsmedel kommer ifrån. Naturen skapar mjölk i juvret på moderdjur för att de ska kunna ge näring åt sina nyfödda och hålla dem vid liv. Redan att döda ett ungdjur för köttets skull är en eftergift för den mänskliga lystnaden. Att äta köttet tillsammans med den mjölk som modern producerat är att förvärra grymheten. Som en följd serverar inte lagtrogna judar smör vid en måltid som innehåller kött eller häller grädde i kaffet efter en sådan måltid. De har också olika uppsättningar porslin och matsilver för kött- och mjölkmåltider.
Tillåtna djur (tahor) (5 MB 14:3-21)
- Fiskar som har fenor och fjäll, d.v.s. de flesta. [Dock inte haj, rocka, stenbit, marulk, skaldjur av alla de slag, stör och dess rom (rysk kaviar), bläckfisk, sniglar och snäckor, t.ex.]
- Fåglar av "hönsfågel"-typ, t.ex. höna/kyckling, kalkon, gås, anka, fasan, ripa, vaktel, duva [men inte rovfåglar, fiskmåsar, småfåglar av olika slag t.ex.]. Man får inte heller äta ägg av otillåtna fåglar. Man får äta äggen av tillåtna fåglar, men om ägget innehåller blod - det räcker med en liten prick - så får man inte äta det.
- Fyrfotadjur som både har tudelade klövar och idisslar. Sålunda är t.ex. nötkreatur, får, getter, älgar, hjortar, rådjur tillåtna. Grisarna har klövar, men idisslar inte - alltså är de förbjudna. Hästar, åsnor, kameler, hundar, katter, råttor, kaniner etc. saknar klövar och de idisslar inte, alltså är de förbjudna.
- Den enda insekt som är tillåten är arbe, nämligen den gräshoppsart som hemsökte Egypten (en av de tio plågorna). Eftersom vi idag inte vet vilken av alla gräshoppsarter som är arbe, avstår vi från alla gräshoppor.
Alkohol kan vara kosher, både cider, vin, öl och sprit
Taget från Judiska församlingens hemsida Göteborg och Sockholm
När man lever i ett samhälle som lever efter kosher"läran" kan man ibland stöta på viss problem.
De allra flesta affärerna säljer inte skaldjur och griskött, tex skinka. Vill man köpa det så måste man söka sig till de ryska handlarna som finns på några ställen i stan. Jag har inte sett fläskfilé någonstans ännu. Synd eftersom jag har en del riktigt bra recept.
Restaurangerna annonserar tydligt om de är en kosher restaurang. I så fall blandas inte kött och mejeriprodukter.
Den stora hamburgerkedjan har några restauranger, både i stan och utanför. Vill man ha en ostburgare där får man söka sig utanför stan.
Lite av varje
Tiberias centrum ligger drygt 200 meter under havsnivån. Vi bor 5 km från centrum ,uppåt. Bilen får jobba i uppförslutan. Det visar sig på bensinräkningen. Bilen drar betydligt mer här än vad den skulle ha gjort hemma.
Det finns trappor mellan husen som för dig upp eller ner en gata. Så istället för att gå längst med gatan i serpentiner kan man ta trapporna. Ibland måste man gå lite längst med gatan innan man hittar trappan till nästa nivå. Man vinner ju lite tid på att gena men å andra sidan är det väldigt jobbigt att gå uppför.
Det är fyra nivåer ner till den lägenhet vi förmodligen kommer att överta i juli. Det är sju nivåer ner till plastflaskeinsamlingen och den ryska affären som säljer räkor och skinka. Hur många nivåer det är till centrum vågar jag inte ens tänka på. Har pratat om att gå ner någon gång.
Ner kommer man alltid. När vi ska hem från nivå sju har vi över 400 trappsteg att bestiga innan man full i svett kommer hem, kastar sig på vattenflaskan och undrar upprört varför man inte tog bilen.
Det finns en skog, Switserland forrest, som man kan ansluta till ca 150 meter från vårt hus. Det är en trevlig möjlighet till att slippa trafiken och den har en mängd olika vägar att välja på. Jag brukar försöka att gå där mest varje dag och Calle springer där. Det finns gott om fåglar och ödlor och en av tjejerna har sett en orm.
Det är också ett populärt ställe att ha picnic på med en strålande utsikt över sjön och bergen i bakgrunden.
Tyvärr verkar en del strunta i att plocka bort efter sig.
Man tömmer soporna på gatan två gånger i veckan. Gatan sopas reglbundet. Men det skräp som ligger mellan husen, i trapporna ner till nästa nivå, på grönområden och i skogen verkar ingen vilja ta sig an.
När jag gick i skolan gick vi ut och plockade skräp på byn. Kanske vore det en idé?
Nu har jag kommit på en sak jag saknar från Sverige: De ljusa kvällarna och nätterna. Jag hör ju att ni har vår eller kanske till och med sommar vissa dagar och ibland är det svårt att komma ihåg hur det är. Det var snö när jag åkte. Har tiden verkligen inte stått still?
Tänk att sitta på terassen och läsa långt in på natten! Tänk att sitta på terassen och njuta av ljuset långt in på natten! Tänk att ströva sakta i skogen en sen eftermiddag och känna alla svenska dofter!
Hallå vakna! De varma kvällar är lätträknade och ibland regnar det. Det är myggigt och infravärmen värmer bara huvudet och överkroppen. Fötterna blir till isbitar. Glömde det!
Men ärligt talat så saknar jag ljuset en smula.
24 maj Renovering
Blåste ut det mesta i huset på en dag. Blir intressant att se om det blir klart innan vi åker hem.

Jag har tidigare funderat över det här med prisnivån i Israel. Jag skrev att det var riktigt billigt att åka buss men att handla mat är i praktiken lika dyrt som hemma om inte lite dyrare i vissa fall.
I veckan lämnade jag in Calles högtidsdräktsskjorta (långt ord!) på kemtvätt . Eftersom den har vissa stärkta partier kändes det onödigt att riskera något genom att försöka tvätta den själv. Jag hade kunnat hämta den nästa dag om jag velat. Vet inte riktigt vad de kan tänkas ta för en sådan tvätt hemma men här ville de ha 15 shekel som är ganska precis 27 kr. Det är väl iallafall billigt.
Att äta ute är också ungefär som hemma. Men att dricka vin till är billigare än hemma.
Här, som i så många andra länder, kan man köpa vin och sprit i vanliga matvaruaffärer. En flaska rött eller vitt vin härifrån Golan kostar från ca 27 shekel eller 48 svenska riksdaler. De har ett vitt vin, riesling, som passar väldigt bra till lax.
Vi var ju tvugna att tvätta bilen för det var en del fågelbajs på den. Dessutom regnade det en natt och det gjorde bilen väldigt smutsig. Vi hade fått tips om en biltvätt som kör med FN rabatt. Riktigt hur mycket det är vet jag inte men killen tvättade och torkade bilen med handkraft i ungefär 15 minuter . För det tog han 25 shekel alltså 45 kr. Det tycker jag också är billigt. Finns det någon biltvätt som tvättar för hand längre i Sverige?
Mest varje dag luktar det brandrök här omkring. I förrgår brann det bredvid forbollsplanen halvvägs ner till stan. Stora lågor slog upp. Fortfarande i går rykte det från platsen. Som tur var låg vinden på åt ett annat håll så vi slapp lukten.
Igår hade vi öppet fönster för att få in lite luft och skapa lite korsdrag och då var det dags igen. Den kända doften av brandrök trängde in Hörde sen att det brann bara några kvarter härifrån. Det är för det mesta små lokala gräsbränder som släcks relativt snabbt. Men lukten sitter kvar i näsborrarna flera timmar.
En fin dag runt sjön
Genesarets sjö är inte större, 21 km lång och 9 km bred, än att man på en knapp timme åker runt den.
I lördags gjorde vi en sån tur.
Längst med vägen finns det ett antal platser som, enligt Bibeln, har besökts av Jesus.
Vi besökte Tabgha där Jesus lär ha predikat ofta och gjort underverk. Kapernaum, där Jesus undervisade och där några av hans lärjungar bodde. Petruskapellet där Jesus lär ha visat sig för lärjungarna efter återuppståndelsen.
Vi gjorde dessutom ett besök på det ställe där det sägs att Jesus döpte sig i Jordanfloden. Det är en viktig kristen vallfartsort som även i lördags besöktes av troende som kavlade upp sina byxben och vadade ner i floden för att på något vis känna samhörighet.
I den gedigna souvenirshoppen som låg i anslutning kunde man köpa det mesta. Det jag direkt såg var små flaskor med Jordanflodens vatten i. Man kunde också köpa trepack flaskor - en med olivolja, en med vatten från floden och en med jord. Men flera av de damer vi såg vada ut i floden hade egna små flaskor med sig, modell vattenflaska, som de fyllde med det grönbruna vattnet. Jag undrar vilka planer de har för vattnet när de kommer hem?
Turistsäsongen har verkligen kommit igång då vi hade fullt sjå att hitta parkering till vår "skatt" bland alla turistbussarna.
Det verkar som om de flesta kommer med buss eftersom det fanns stora och utbredda bussparkeringar men få platser till personbilarna.
På kvällen var vi ute och åt på en restaurang i centrala Tiberias. Efteråt tog vi en öl på den pub som serverar från tapp.
Calle hittade den lilla kattungen, som har berört oss ett par dagar, död i trädgården i fredags. Den fick åtminstone en del omvårdnad och lite kärlek den sista tiden, då vi tvättade rent ögonen på honom och gav honom lite mat. Hans två syskon har vi inte sett till på ett tag men grannkatten har plötsligt fått två ungar till verkar det som. Vet inte säkert om det är "våra". Om hon har adopterat.
Men ett som är säkert är att ungar är sig lika oavsett om de kommer från djur- eller människoriket. Att leka och busa är en del av den naturliga uppväxten. Det som skiljer är väl hur länge man är barn. För en katt är det några månader, för en människa många år.
15 maj Lugn och ro
Som jude firar man shabbat från fredag till lördag, se nedan, och sedan börjar en ny vecka med arbete på söndag.
Det är väldigt stilla och lugnt på lördagen och det man inte har hunnit eller kommit ihåg att handla på fredagseftermiddagen får man vara utan.
Sen på söndagsmorgonen brakar trafiken igång och det är liv och rörelse igen. Folk är på väg till sina arbeten och vi ligger i vår säng och undrar var har söndagsfriden tagit vägen?
En av svenskarna här nere berättade att det han mest uppskattar efter sitt halvår här är just att det är så fullkomligt stängt och tyst på lördagen.
Visst hade vi något liknande hemma på söndagarna för kanske 20 år sedan?
Kommer ni ihåg när varken Coop, ICA eller gallerierna hade söndagsöppet? Var det verkligen så?
Fanns det gallerier för 20 år sedan?
Kanske är det synd att detta har försvunnit?
Ska vi verkligen behöva ha denna service nästan dygnet runt. Det är klart att vi anpassar oss efter de förutsättningar vi har runt omkring oss. Är det öppet handlar vi, är det stängt får vi låta bli.
Vi har tre helt underbara små kattungar på vår gård. De är omkring fyra veckor gamla och de har ett hårt liv framför sig. Deras mamma och pappa är, som så gott som alla andra katter här, mer eller mindre vilda. De äter vad de hittar i containrar och bland skräpet på gatan.
Den ljusa kattungen på bilden ligger helt avslappnad och sover med huvudet hängandes över stenblocket. De andra kattungarna var lite skygga, och tog det säkra före det osäkra, och sprang när vi närmade oss. Det är inte lätt att veta vem som är vän eller fiende!
Men den ljusa kunde vi ta upp och kolla lite närmare på och det visade sig att den hade ett svårt infekterat öga. Det var alldeles igensvullet och det verkar som om det andra ögat också är på väg mot samma öde.
Det barmhärtigaste hade nog varit att avsluta dess liv på jorden.
Någon självklar mamma har vi ännu inte sett, det vill säga någon som bryr sig om sina ungar och finns nära för att skydda och lära.
"Vi håller ihop" skulle väl vara en passande rubrik för denna bild.

Shabbat
Under fredag eftermiddag trappas verksamheten ner i stadens affärer. Affärsmännen och kvinnorna tar in de varor som står utanför butiken, låser dörren och går hem för att fira shabbat.
Det är stängt hela lördagen med undantag av en del små bazarer längst med strandpromenaden.
I vilken utsträckning nöjesliv och restauranger också är stängda vet jag inte ännu.
Ska ut och äta på lördag få se om det lyckas.
Shabbat är beteckningen på den judiska vilodagen. Shabbat firas varje vecka, från solnedgången fredag kväll tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll, för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Shabbat har mycket stor vikt i den judiska religionen, vilket gör den till den näst viktigaste högtiden efter Jom Kippur.
Under Shabbat får - enligt traditionell judisk uppfattning - inget arbete utföras. Det är heller inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus, eller att tända och släcka eld. Eftersom elektricitet anses som en form av eld är det enligt ortodox judendom heller inte tillåtet att sätta på eller stänga av ström. Dessa förbud får endast brytas för att rädda människoliv. Konservativ och i synnerhet progressiv judendom har mildrat dessa regler kraftigt.
Shabbatsfirandet inleds med att någon av de närvarande kvinnorna (i en familj hustrun) tänder levande ljus och läser en välsignelse över dem. Finns inga kvinnor närvarande utförs ritualen dock av en man. I en familj välsignar därefter fadern barnen och läser den aronitiska välsignelsen.
Att tända shabbatsljusen är en av de få religiösa handlingar som traditionell judendom ålägger kvinnor.
Under fredagskvällen äter man också en liten festmåltid, som inleds med kiddusch, ett helgande av Shabbat, genom att man läser välsignelser över vinet, det särskilda sabbatsbrödet challah samt Shabbat.
Lördagsmorgonens gudstjänst anses som veckans viktigaste i de flesta riktningar av judendomen. Det är då man läser veckans parasha, ett avsnitt ur Torah. Efter läsningen ur Torah läses också en haftarah, en profettext.
Shabbat avslutas med en ceremoni som kallas Havdalah. En bägare med vin hålls upp och ett ljusarrangemang bestående av minst två sammanflätade ljus tänds. Sedan läses en text där gränsen mellan Shabbats helighet och den övriga veckan markeras. En liten dosa med väldoftande kryddor räcks runt bland de församlade, som sedan håller upp händerna mot havdalahljuset och låter det reflekteras på naglarna. Sedan dricker man ur vinbägaren. På vissa håll finns en tradition att spara en sista del av vinet för att släcka ljuset i. Till sist sjungs sångerna Elijahu Hanavi om profeten Elias, och Shavuah Tov, "en god vecka".
Taget ur Wikipedia - den fria encyklopedin
Bilder på bilen!


Det visade sig att vår grind till parkeringsplatsen vid huset går in lite för mycket och det finns en risk att den skadar bilen. Måste hitta på något sätt att få grinden att stanna där vi vill ha den.
Bilen i hamn
Det blev en spännande uppgift för Calle att gå från instans till instans, få rätta papper med sig, betala lite avgifter och till slut att få se bilen. Det tog lite drygt tre timmar.
När vi sen åkte hem så missade vi avfarten och kom nästan in på kustvägen mot Netanya och IKEA. Jag såg det som ett tecken på att vi skulle svänga om detta stora varuhus men gudarna (Calle=chauffören) ville annat. Kanske nästa gång!
Bilen är jättefin. Ni skulle gärna ha fått se en bild av den men just nu vill inte överföringen fungera. Så ni får tro mig på mitt ord och så återkommer jag med bild så småningom.
Igår eftermiddag var vi ute och åkte nedcabbat. Många var det som vände sig om och tittade när vi seglade bort med vinden i håret och musiken på max.
Innan vi var hemma var klockan över sju, temperaturen hade gått ner till 20 grader och när vi körde i 70 km/timmen var det lite kallt på de bara armarna.
Men vi måste tvätta bilen och putsa upp den lite grann. Fågelbajset tog vi bort som en första åtgärd.
Få se nu om vi kan undvika att få en massa skrap och bucklor på den.
Idag har jag bakat svenska kanelbullar. Allt verkar ha gått bra förutom att jag var tvungen att hoppa över pärlsockret på toppen. Det gick inte att få tag på. Sen höll det på att bli en lite eldsvåda men det är världsligt!
Vi har en liten separat ugn som står på arbetsbänken. Den har värmeelement både uppe och nere. Om man har plåten i mitten av ugnen och använder grytlappen för att ta ut plåten så är det väldigt lätt att man kommer åt det undre elementet. Så också vid detta tillfälle. Det slog upp några lågor och bullpapperet tog eld men ingen fara på taket. Bullarna klarade sig helskinnade.
Summering
Innan jag for blev jag tillfrågad om vad jag trodde att jag skulle sakna mest. Det var en jättesvår fråga och jag vet fortfarande inte om jag längtar efter något speciellt som tillhör mitt liv i Sverige.
Vi har fått tag på kaviar och sill, vi läser VK på nätet och vi pratar svenska med varandra.
Lösviktsgodis hade kunnat vara en sak. Men hör och häpnad så har behovet inte dykt upp. Det finns dessutom ett mindre sortiment av lösgodis i vissa affärer. Kanske är det just detta som hindrar min abstinens att blomma ut. Jag vet att det finns att få tag på om det krisar.
Att kunna dricka vattnet direkt ur kranen kunde också vara en sådan saknad men än så länge går det bra att konka hem dessa 1 1/2 liters vattenflaskor som sedan ska kommas ihåg att läggas i kylskåpet med jämna mellanrum.
Naturligtvis saknar jag mina pojkar och mina andra nära ock kära (ingen nämnd ingen glömd). Men kanske har det gått för liten tid för att det ska vara alltför akuta känslor.
Innan jag for funderade jag lite över vad det värsta kunde vara som skulle hända hemma. Dödsfall naturligtvis och andra tråkigheter med speciella personer. Att spisen äntligen skulle lägga av eller att kylskåpet slutade producera kyla var tankar som dök upp men det kändes som om det var hanterbart.
En vattenskada for väl genom huvudet men vägra stanna någon längre stund. Men nu har det hänt.
Vattenskada från diskmaskinen.
Det verkar som grannen råkat mest illa ut.
Fattar ni hur utelämnad man känner sig när man sitter i Israel och ska försöka få tag på rätt instans som kan hjälpa en. " Tyvärr du måste ringa...."
Har just nu väldiga problem med att få tag på bostadsrättsföreningens försäkringsbolag. Hur kan man driva ett försäkringsbolag som inte svarar i akuttelefonen?
Och allt händer ju naturligtvis på helgen!
Nya tag behövs.
Lite avundsjuk är jag nog på den norska familjen här som sålde hus och bil, magasinerar möbler och andra tillbehör och kommer att köpa nytt när de kommer hem.
Don´t worry, be happy!
Om hundra år är det glömt!
2 maj
Här nere har jag äntligen hittat en vattenflask (hårdplast) återvinning. Det är iallafall det jag tror att det är. En stor bur, dryga två meter, där en massa flaskor ligger slängda. Det verkar bara vara vattenflaskor i olika storlekar. Men det måste undersökas vidare.
Denna bur har jag sett på ett annat ställe också. Det borde finnas fler också i en stad som är av denna storlek. Men någon glas-, metall eller tidningsinsamling har jag inte hittat och det värker i hjärtat då jag, varje dag, kastar sånt som skulle gå att återvinna i soptunnan.
I Israel är det, som i Sverige, förbud att röka inne på restauranger. Det känns bra. Helgen i Damaskus flyttade tillbaka mig i tiden en aning. Där råder rökning tillåten överallt. Kommer ni ihåg hur det var när man var på puben och någon satt och rökte vid bordet intill? Eller när man gick på restaurang och skulle just sätta tänderna i den rödlätta oxfilén, då mannen/kvinnan vid bordet intill tände sin cigarett och middagen blev inte lika mysig längre. Så var det i Damaskus.
Calles norska kollega med fru blev tillfrågade om de ville ha ett rum för icke rökare eller rökare. De är båda rökare och sa "gärna ett rökrum".
"Ah, sa kvinnan vid receptionen, tyvärr har vi inga sådana rum kvar men det går bra att röka ändå på rummet. Vi ställer in ett askfat, det ordnar sig".
Vi fick aldrig välja rum. Det blev ett väl inrökt rum med askfat på toaletten! Nästa gång vet vi att vi kanske kan välja. Eller...? Frågan är ju om det är någon större skillnad i inröktgrad mellan rummen med det förhållningssätt som hotellet har.